Just nu snackas det mycket om hur den svenska bokmarknaden kommer att se ut i framtiden. Och i synnerhet eboksmarknaden. Men för att kunna förflytta oss dit behöver vi ta ett antal steg på vägen. Utveckling är en gradvis process och om vi inte tittar på delmomenten kan slutsatsen bli helt galen. Därför tänker jag den här gången bara sia om det närmaste året.
Vi börjar med läget i USA
I USA räknar man med att Amazons läsplatta Kindle 2 kommer att sälja ända upp till en miljon exemplar bara i år, bl a tack vare en nyligen genomförd prissänkning med 60 dollar ned till 299 dollar. USA-boende Fredrik Wass bekräftar i ett blogginlägg: ”Här i San Francisco ser jag människor med en Kindle i handen nästan varje gång jag åker tåg eller buss.” Fortfarande står eboksförsäljningen för mindre än 1% av den totala amerikanska bokmarknaden, men andelen växer hela tiden.
Amerikanska trender och innovationer brukar ganska snabbt och enkelt kunna förflyttas över till Europa. I Kindle-fallet är dock en sådan utveckling inte helt självklar, i dagsläget. Amazon vill förstås in med Kindle på den europeiska marknaden, men nyligen sprack t ex en introduktion i Tyskland pga att Amazon inte kom överens med de tyska mobiloperatörerna. Kindle är nämligen helt avhängig av att automatiskt och inbyggt kunna vara uppkopplad mot ett mobilnät (via Amazons speciella Whispernet) och tanka ned de böcker som önskas. Därför är det både ointressant och knepigt – plus otillåtet – att köpa en amerikansk Kindle utanför USA.
Kommer Kindle till Sverige?
Jag har ingen aning om hur Amazon ser på en eventuell introduktion av Kindle i Sverige. Det kanske finns planer och måhända diskuteras det hela redan med svenska mobiloperatörer. Men gissningsvis inriktar sig Amazon i första hand på större europeiska marknader än den svenska, såsom den franska, spanska och förmodligen nya försök med den tyska. Dessutom är ju Sverigemarknaden tämligen begränsad så länge det bara handlar om eböcker tillgängliga från Amazon.
Varför snackar jag då så mycket om Kindle om de kanske inte ens vill in på den svenska marknaden? Jo, bara som ett exempel på hur utvecklingen plötsligt kan skjuta fart när en stor aktör går in på en bubblande marknad och verkligen tar greppet om den. Kindle är säkert inte den bästa, snyggaste och mest läsarvänliga läsplatta som finns på marknaden, men genom den enkla köprutinen och de låga bokpriserna (vanligtvis 9,99 dollar för nya böcker) har Amazon skapat en lätthanterlig produkt som löser många problem för läsarna och samtidigt inte ställer till särskilt mycket trubbel. Och utbudet är fantastiskt – över 300 000 böcker, tidskrifter och tidningar kan köpas via Kindle Store på Amazons sajt. Att Amazon har lyckats få med sig de amerikanska förlagen på detta beror säkert till stor del på att eböckerna är låsta till Kindles format och därmed svåra att sprida vidare.
Vad som måste hända i Sverige
Om motsvarande sak skulle hända i Sverige skulle vår eboksmarknad förmodligen få fart. Låt oss sätta ett mål: Tänk om 10 000 titlar på svenska – företrädesvis nyheter – fanns att köpa för en knapp hundring per styck via någon av bokhandelsaktörerna på nätet, och tänk om det samtidigt fanns en hyfsat bra läsplatta för 2 000-3 000 kr (eller ännu billigare!) där man enkelt kunde köpa och ladda ned dessa böcker via sitt konto. Då tror jag faktiskt att vi även i Sverige skulle få se människor med en läsplatta i handen relativt ofta när vi åkte tåg eller buss.
Hur långt från en sådan utveckling är vi då i Sverige?
- Utbudet av eböcker. Eboksföretaget Elib har idag uppemot 2 000 svenska titlar till försäljning, från såväl stora som små bokförlag. Bland de stora förlag som under det senaste halvåret har gett ut merparten av sina boknyheter även som eböcker finns Norstedts och Piratförlaget. Bonnierförlagen saknas nästan helt när det gäller nyheter – men en förändring är på gång.
– Vi saknar 8 000 svenska titlar för att nå ovanstående mål. - Priset på eböckerna. Idag kostar en nyutgiven ebok från Norstedts 160-170 kr att köpa via Adlibris, vilket är ungefär 10-20 kr lägre än motsvarande pappersversion. Äldre titlar kostar runt 90 kr. Detta är inget ovanligt prisläge bland förlagen. Piratförlagets nya eböcker kostar hos Adlibris 99 kr och äldre titlar prissänks till runt 40 kr när de ges ut i pocket.
– Fler förlag behöver följa Piratförlagets exempel för att vi ska nå målet. - Läsplattor för några få tusenlappar. Priset är inte problemet, där är vi nog snart. Och de billigaste plattorna är redan i den prisklassen. Tillgängligheten är kruxet – det är fortfarande svårt att köpa en läsplatta i Sverige.
– Någon måste på bred front börja sälja läsplattor i Sverige, men punkterna 1 och 2 måste samtidigt genomföras för att det ska få genomslag. - Lättillgängligheten. För att köpa en ebok idag går man in hos någon av de tio nätåterförsäljarna som Elib samarbetar med. Om man vet vilken bok man söker är det enkelt att hitta fram till den, aningen svårare att veta vilket format man ska välja och hyfsat enkelt att betala för sig. Om man inte vet vilken bok man vill ha så hjälper återförsäljarnas sidor inte till mycket för att leda köparen rätt – det är helt enkelt inget sälj i dem.
– Eboksbutikerna på nätet måste förenklas och bli mer lättnavigerade, samtidigt som de måste locka till impulsköp.
Vi är en bra bit från målet alltså. Men utvecklingen kan gå väldigt snabbt om bokförlagen vågar satsa på detta. En mesig attityd kommer inte leda någon vart. Vi kan inte tro att vi genom att bara gå halva vägen på någon av punkterna – eller skippa någon punkt helt – kan nå fram till en blomstrande marknad som i USA.
Den eviga teknikfrågan
Eboksförsäljningen i Sverige har hittills varit till för de redan frälsta och för de som inte ser teknik som ett hinder. Teknikfrågorna har varit viktiga. Information om hur man läser en ebok har varit en del av köprutinen.
Vi måste sluta informera om dessa saker. Ingenting med eböcker får upplevas som svårt. Det är bara att trycka på en knapp och ladda hem det man vill ha och så dras pengarna på ens konto. I samma stund finns materialet i datorn/läsplattan/mobilen och det är bara att börja läsa.
För att vi ska kunna upphöra med teknisk information måste förstås de tekniska besvärligheterna vara undanröjda. Det nya eboksformatet ePub är ett steg på vägen. Elibs nye vd Johan Greiff får här en intressant uppgift att ta itu med. Att helt enkelt göra eboken och eboksförsäljningen marknadsanpassad. Jag vill inte längre höra talas om filformat när det gäller eböcker. Samma sak med kopieringsskydd eller vattenmärkning – ingenting av de här tekniska myskopyskogrejerna ska lägga något hinder för köparen och han/hon ska inte ens vara medveten om att de existerar.
Vad kommer att hända framöver?
Redan till hösten kan det hända en hel del saker på eboksfronten.
- Utbudet. Bonnierförlagen har aviserat att de i höst kommer ha minst tusen titlar digitaliserade. Och i förlängningen ska hela backlisten finnas tillgänglig. Under våren har de sett till så att de har digitala rättigheter till en mängd böcker, till stor del backlisttitlar de inte längre hade rättigheter till. Tillvägagångssättet har kritiserats från både Författarförbundet och författare på förlagen, men de har fått stöd av Förläggareföreningen. I likhet med bl a Piratförlaget tänker de ge ut eboksversionen av nya titlar samtidigt som pappersversionen. Även andra stora förlag, såsom Norstedts och Natur & Kultur, planerar större ebokssatsningar.
– Med flera tusen ytterligare titlar till försäljning börjar vi närma oss tidigare nämnda mål. - Priset. Hur mycket ska en ebok kosta? Jag tror att priserna kommer att börja sjunka ner mot hundralappen snart. Att ta lika mycket betalt för eboksversionen som för pappersversionen håller inte längre. Intressanta synpunkter om detta finns i en intervju i Svensk Bokhandel. Argumentet är inte så mycket vilka omkostnader som förlaget slipper med eboksversionen – tryckningen av en bok kostar bara 10-20 kr/ex – utan det handlar om att hitta en nivå som känns naturlig för en digital produkt. Innehållet, dvs texten, är detsamma, men läsarens förhållande till boken är ett annat när den inte är i fysisk form. Med ett tillräckligt lågt pris kan man också räkna med alltfler impulsköp, ungefär som jag själv köper på tok för många applikationer till min iPhone även om jag sedan knappt använder dem. Men de är ju så billiga.
– Prisfrågan kommer bli den enklaste saken att lösa. Målet hundralappen för en nyhet kommer vi nå inom kort. - Läsplattorna. Läsplattornas intåg på den svenska marknaden har jag svårare att sia om. Med tanke på Bonniers storsatsning på eböcker just nu måste de ha någon lösning på gång, vilket man kan ana av en intervju i DN nyligen. Det verkar dock inte handla om en satsning på en enskild läsplatta utan snarare om att skapa förutsättningar för en lukrativ svensk läsplattemarknad.
– Om inte läsplattorna kommer på bred front så är förlagens ebokssatsning till ingen nytta. Men på något sätt tror jag att Bonniers kommer fixa det här – det får de gärna göra om de nu tänker bli marknadsledande på eböcker. - Lättillgängligheten. Att Bonnierförlagen gör en stor satsning på eböcker måste också få till följd att de ser över försäljningsledet. Hur kan nätbokhandlarna göra köpet enklare? Inte minst Bonnierägda Adlibris. Kommer de fysiska bokhandlarna hänga med i det här racet? Kommer eboksköpen att göras direkt i ebokläsaren (som i Kindle)? Och vad gäller lättillgängligheten så är det inte bara läsplattorna som kan komma ifråga. På en iPhone kan man t ex installera applikationen Stanza, som är en otroligt smidig eboksbutik. Än så länge finns det, med några få undantag, inga svenska eböcker i Stanza. Men det är nog bara en tidsfråga. Och blir det inte Stanza så dyker det säkert upp någon annan eboksläsare för iPhone som inkluderar en svensk eboksbutik.
– Här kan det antingen bli ett gigantiskt krig om hur eböcker ska säljas eller så är det en enskild aktör som med någon briljant lösning tar stor del av marknaden. Dock vill nog inte förlagen och författarna hamna i den amerikanska situationen, där Amazon med sin makt i princip är den som styr prissättningen helt och hållet.
Vem ska styra utvecklingen?
Som synes lägger jag stor vikt vid Bonnierförlagens ebokssatsning – den mängd eböcker som marknaden plötsligt utökas med måste innebära stora förändringar. Bonnierförlagen får gärna agera murbräcka.
Piratförlaget står förberedda. I princip all vår utgivning från de tio år vi existerat finns till försäljning i eboksversioner (drygt 150 titlar). Nyligen sänkte vi priserna på våra nyheter och vi tillämpar sedan länge aktiv prissättning, dvs sänker priserna när pappersböckerna utkommer som pocket. Och vi är beredda att experimentera ytterligare för att vara med och skapa den framtida eboksmarknadens förutsättningar. Piratförlaget drog igång den svenska eboksmarknaden för snart nio år sedan och om inte Bonniers strategier passar våra tankar om den svenska ebokmarknadens utveckling så är vi inte rädda för att skynda på den eller styra den åt ett annat håll.
Jag ser gärna att kopieringsskyddet, DRM, försvinner och ersätts med vattenmärkning, allt för att göra det enklare för köparna. Men som jag sa tidigare, detta är en ren branschfråga och absolut inget som ska ältas för mycket. Vi hittar en bra lösning för inblandade parter och så snackar vi inte så mycket mer om det. Vi måste få bort teknikstämpeln från eböcker. Fokus måste istället läggas på marknadssidan och visa hur enkelt det är att köpa eböckerna.
Jag är eboksansvarig på Piratförlaget – och det ska banne mig bli en riktigt intressant och rolig höst!
Så välkomna in i diskussionen, nu börjar vi snacka om det här. Kommentera gärna – kritisera sådant som låter galet och beröm sådant som känns rätt. Jag behöver er hjälp för att det här ska bli riktigt bra. Observera dock att vi den här gången i första hand håller oss till utvecklingen det närmaste året/åren. Jag är helt medveten om att eboksmarknaden kommer fungera väsentligt annorlunda om tio år, men det sparar vi till ett annat inlägg.
/Mattias Boström
Från Holmes till Sherlock är en populärhistorisk berättelse om de män och kvinnor som skapade succén Sherlock Holmes - och höll framgången vid liv i över 125 år.
Boken utkommer på
{ 13 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Svært klokt og informativt om et stort og utfordrende tema. I Norge er vi omtrent i samme situasjon som dere, så det kan være nyttig å spre diskusjonen over landegrensene og dele erfaringer. En viktig forskjell er den norske bokavtalen og fastprisen selvsagt, for priselementet er utvilsomt viktig for Kindle-suksessen. Vi har også momsfritak på papirbøkene i Norge, mens det er uavklart om vi kan få tilsvarende for ebøkene, og da har vi en utfordring i tillegg. Jeg har skrevet en del om disse tingene på bloggen min, blant annet dette om Kindle: http://gnf-blog.blogspot.com/2009/03/kronikk-i-dagbladet-pa-verdens-bokdag.html
Bjarne: Tack! Jag har läst din artikel från 2007 nu. Jag är väldigt förtjust i din uppdelning i de sju teserna – och åtminstone de första sex teserna stämmer in väl även på Sverige. Det som kanske fascinerar mig mest är dock att artikeln är två år gammal. Den skulle lika gärna ha kunnat vara skriven idag. Men det är också något som är symptomatiskt för eboksmarknaden – vi har stått och stampat på nästan samma fläck i snart tio år. Och det är först nu, när vi kan skåda att utvecklingen i USA verkligen har tagit ett gigantiskt steg framåt, som vi på förlagen faktiskt börjar tro på eboksmarknaden själva. Vi har ropat ”vargen kommer! vargen kommer!” så många gånger att vi tröttnat. Men nu vaknar vi till liv igen och plockar fram våra visioner och argument, och de håller lika bra idag – samtidigt som de är mer realistiska.
Kopieringsskyddet är viktigare än förlagen vill tro. DRM och andra former av ”skydd” ställer bara till problem för de laglydiga köparna. De som piratkopierar hittar alltid ett sätt att knäcka skyddet och lägger ut oskyddade kopior för nedladdning. Därför är det bättre att slopa DRM helt. Möjligen kan man tänka sig Social DRM, dvs vattenmärkning, som inte ”förstör” produkten på samma sätt. Även det gör dock försäljningen krångligare.
Men det hoppas jag att förlagen snart inser och att vi kan sätta e-bokslavinen i rörelse här i Sverige. Det kommer garanterat att betyda fler sålda böcker och kanske rentav en ökad bokläsning!
Jag undrar också om inte en stor del av e-böckerna kommer att läsas på mobiltelefoner, via e-boksläsarprogram till iPhone och andra smartphones. Just för dem som vill läsa på vägen till och från jobb etc?
Sölve: Jag håller helt med dig på båda punkterna.
DRM måste slopas, helt enkelt för att det ställer till problem för användarna. Allt som försvårar läsandet när man väl har betalat för boken är jag emot.
Jag har själv en iPhone och även om jag ännu inte läst någon hel ebok på den så har jag i alla fall börjat. Och man vänjer sig snabbt vid formatet – det är en så smidig apparat och jag samlar gärna fler aktiviteter till den.
Hej!
Mycket intressant läsning! Men du förskönar läget lite när du beskriver den övriga bokbranschens vilja till förändring. Se Lasse Winklers reportage i SvB.
Dessutom är jag lite överraskad över att du anser att Kindle är den läsplatta som kommer att dominera marknaden. Det är jag inte ett dugg övertygad om. Amazons sätt att låsa in användaren så att det bara är böcker från Amazon som går att läsa håller inte. Dessutom drog de ju tillbaka en e-bok nyligen. Direkt från kundernas läsplattor medan de låg och sov. De har en en del att bevisa, även efter Bezos (som är en jäkligt trevlig prick) halvhjärtade ursäkt.
Framtiden tror jag istället ligger i produkter som Plastic Logic. Och på öppna transparenta lösningar. Men jag tror inte att det är de svenska förlagen som kommer att ro i land med detta. De är redan för sent ute. Var det inte Piratförlaget som ska lansera ljudböcker under våren på minneskort tillsammans med ett USB-stick som kunden köper i bokhandeln? Låter inte direkt modernt. Eller?
Marknaden vi kommer att se för e-böcker bygger på förlagens backlist och författare som släpper sina texter via CC. Utan förlag. Utan mellanhänder.
Redan i dag släpps 130 miljoner verk under CC. Det kommer att vara den dominerande formen även inom svensk litteratur inom 10 år. Och förstår inte förlagen det idag finns det ingen anledning att tro att de kommer att göra det i morgon heller. Eller?
Niclas: Tack för dina kommentarer! De sätter fingret på flera viktiga frågor.
Jag tror att branschen är villig till förändring om förlagen kan se en vinst i det. Om man inte gör det så vill man nog helst hålla fast vid det gamla så länge som det går. Men Google Books-avtalet har samtidigt gjort att många förlag har fått eld i baken att se över sina digitala rättigheter – och när man ändå är igång kan man lika gärna ta ett grepp om en marknad som snart står där och knackar på dörren. Om man utgår från hur det ser ut i USA – och det är ju det landet vi brukar rikta blickarna mot när vi ska ta reda på hur det kommer se ut i Sverige om något år.
Jag var nog lite otydlig när det gäller Kindle. Jag tror inte i längden att det är den som kommer vara marknadsledande, såvida inte Amazon förbättrar den avsevärt och även gör något åt sina kundrelationer. Vad jag vill visa på med Kindle-exemplet är hur en marknad helt plötsligt kan explodera. Och där är Kindle/Amazon en extremt viktig del. Jag tror att Kindle kommer fortsätta vara marknadsledande i USA under det närmaste året – och märk väl, längre än så sträckte sig inte min spådom i inlägget.
Jag hoppas verkligen att det utvecklas långt mycket bättre läsplattor än Kindle, annars kommer jag personligen inte vara så sugen på att lägga merparten av mina bokinköpspengar på eböcker. Plastic Logic-typen är förmodligen ett steg i rätt riktning. Men jag kan för lite om de senast innovationerna för att våga ge mig in på gissningar om hur läsplattorna kommer se ut om så lite som fem år.
Jag tror inte alls att de svenska bokförlagen är för sent ute. Det finns inget tåg som har åkt ifrån dem. Snarare har det inte funnits någon vilja att satsa pengar på en marknad där inte alla förutsättningar funnits. Vad är det för poäng att lansera mängder av eböcker om vi inte kan få till en vettig försäljning av läsplattor? Alla beståndsdelarna måste komma samtidigt. Vi som har hållit på med att försöka sälja eböcker i uppemot ett decennium nu har lärt oss att det inte funkar om någon beståndsdel (såsom läsplattor) fattas.
Vad gäller Book2go (ljudböcker på minneskort med USB-adapter) så är det ytterligare ett format i en lång rad av ”mellanformat” som vi har testat de senaste åren. Det introducerades för ett år sen, ungefär samtidigt som vi drog ned på att trycka upp mp3-böcker på cd-skivor. Piratförlagets satsning på ljudböcker sker på flera plan samtidigt: vanliga klassiska boxar med cd-skivor (alltid inklusive en mp3-skiva på köpet), olika mellanformat (t ex Book2go) och ljudböcker för nedladdning. I den sista kategorin ingår även t ex de streamade varianter som Storytel har. Om några år kommer de fysiska produkterna att ha minskat väldigt i försäljning, men fram till dess erbjuder vi olika varianter i en rad segment. Ljudboksmarknaden tror jag över huvud taget kommer uppleva en snabbare förflyttning till digital marknad än när det gäller eböcker. Mestadels beroende på att bokupplevelsen för lyssnaren är densamma, oavsett om man lyssnar på en cd eller om man köpt en ljudbok för nedladdning.
Jag ska sätta mig in lite bättre i Creative Commons, men du har säkert rätt i att icke-mellanhands-försäljningen kommer att öka. Dock tror jag – som jag har skrivit om i ett tidigare inlägg här i bloggen – att förlagens roll kommer fortsätta att vara viktig. Jag ska fundera lite mer innan jag vågar sia om hur situationen kommer se ut om tio år. Det kommer ett blogginlägg om det. Vet du förresten om de amerikanska förlagen har börjat ta CC i beaktning?
Hej Mattias!
Tack för dina kommentarer. De gav svar på de undringar jag hade och uttryckte i min förra kommentar.
Vi är helt överens om att det är ljudböckerna som kommer att ta fart först. Och jag är övertygad om att det kommer att ge både novellen och följetängen ett rejält uppsving. Precis som på Charles Dickens tid. På ett sätt är det en renässans för den litteraturformen. CD:s berättelser publicerades först i tidningen och blev sedan bok. Dessutom kommer Iphone att vara en dominerande spelare på den marknaden. Det är den redan idag. Det är välrdens mest spridda e-boksläsare/lyssnare.
Vad gäller förlagens roll tror jag de kommer att minska i inflytande. Vi rör oss snabbt mot ett postdigitalt samhälle där det uppstår ett överflöd av kulturyttringar. Det gemensamma för dessa kulturyttringar är att de flyter sömlöst mellan digitalt och analogt. Så en av grundstenarna kommer att bli olika typer av fungerande urvalsinstrument. Det enda urvalsinstrumentet som finns idag (i princip) för böcker är förlagens utgivning. Den situationen kommer att förändras snabbt och ganska radikalt.
Sedan är jag fullt medveten om att förlagsverksamhet går ut på att tjäna pengar. Och att ni inte byter affärsmodell eller utgivningspolicy utan tron på att det nya genererar pengar.
Men, och det är viktigt, jag tror att författarna vill ha mycket bättre betalt för sitt arbete i framtiden än den skärv förlagen delar med sig av idag. Mellanhänderna kommer att i stor utsträckning försvinna. Och därmed ökar författarens intäkter. Och idag behöver ingen skicka ett kuvert med *posten* med ett manus till ett förlag med förhoppningen att bli publicerad.
Publicering sker med en knapptryckning hemma på datorn. Marknadsföringen kostar tid, men inte speciellt mycket pengar. Och relationen mellan författaren och dennes läsare kan utvecklas och fördjupas på många sätt. Det är i sanning en spännande tid vi lever i. Och författarrollen kommer att förändras så mycket att frågan är om vi inte måste hitta ett nytt begrepp inom kort för dem som väljer att publicera själva via Internet.
Till sist om CC och amerikanerna. Det pågår en livlig debatt kring dessa frågor förstås. Men oftast förknippad med upphovsrättsindustri och svansen av advokater.
CC är en modifierad upphovsrätt som ger upphovspersonen rättigheterna. De överlåts alltså inte till t.ex ett förlag. CC finns i en mängd kombinationer. Och Google själva (Nicklas Lindblad på Foresseminarium i somras) tror att majoriteten av all kulturproduktion kommer att ske under CC inom 10 år. Kombinerat med fullt utbyggda serviceplatser för t.ex. författare så blir dagens förlag med sin struktur till stora delar överflödiga.
Tack igen för dina intressanta kommentarer!
Niclas: Intressant diskussion det här! Vad gäller skribenters möjligheter att nå ut så har vi redan sett utvecklingen att nödvändigheten av bokförlag har minskat. Genom nätpublicering och print-on-demand finns det idag vägar att nå ut till fler än den närmaste vänkretsen. Att sedan omvandla detta till en business är inte lika enkelt och där är vi inte riktigt ännu. Det finns förstås en del lysande undantag, speciellt om vi kikar på amerikanska marknaden, men fortfarande är det svårt att få samma genomslag som ett etablerat bokförlag kan vara med och skapa.
Den skärv som förlagen delar med sig av idag är inte alls så liten som många verkar tro. Ser man till de omkostnader som finns vid utgivningen av en bok så ger förlagen idag ut mängder av förlustprojekt och de är fullt medvetna om detta. Dvs förlustprojekt för förlagen – författarna är alltid skyddade med en garantisumma. Men förlagen gör det ändå i syfte att bygga upp författarskap och därmed i framtiden kunna få tillbaka sina satsade pengar. Och när man väl når fram till det läget – dvs en storsäljande författare – då kan det mycket väl hända att förlaget åtminstone tjänar lika mycket som författaren (en vinst som fortfarande ska täcka alla fasta omkostnader förstås). Men varför skulle de inte få göra det? De har ju varit med och gjort satsningen – och ärligt talat har författaren själv skrivit på kontraktet och godkänt fördelningen. Jag är själv mest förtjust i Piratförlagets betalningsmodell (fifty-fifty), men ett schysst royaltyförfarande kan också funka bra.
Om man däremot ser till den skärv får av bokens totala kostnad ute i bokhandeln, ja då förstår jag att man som författare kan ställa sig lite undrande. Men mellanhänder är ju inte mellanhänder om inte de får betalt. Och förlaget/författaren kan själva välja att inte sälja boken via bokhandeln. Då kommer den förstås att bli billigare. Men tyvärr kommer den få svårare att nå ut. Så varje mellanhand erbjuder någon sorts service och det måste man betala för.
Om författarna vill ha bättre betalt än idag så kommer det att bli problem. Möjligtvis kommer ersättningsandelen av totala priset att öka, men i och med att priserna kommer sjunka i den digitala utvecklingens namn så kommer slutsumman förmodligen att bli lite grand densamma. Såvida man inte kan öka antalet sålda ex. Men då måste man ju nå igenom bruset. Genom marknadsföring – och den kan man göra själv om man tycker att man är bra på det och man har tid, eller genom ett förlag/motsvarande som då vill ha betalt för den tjänsten.
Hur vi än förändrar situationen så kommer det även i framtiden finnas behov av någon sorts mellanhänder och medproducenter. Och även om nätet öppnar för en mängd gratisjobbande frivilligarbetare så funkar det bara till en viss gräns – det kommer att finnas för många som behöver deras tjänster.
Bara ett förtydligande vad gäller upphovsrätt och CC. Upphovsrätten överlåts sällan till förlag, den stannar hos upphovsmannen. Däremot kommer författare och förlag överens om att förlaget ska ha utgivningsrätten till ett verk.
Hej igen!
Håller med. Intressant diskussion. Såg ditt inlägg hos Ravenna också. Återkommer under veckan. Varit på Lyrkonferens sedan i fredags och sitter nu och väntar på avslutningskonserten. 150 lyrspelare från hela världen i orkestern. Totalhäftigt!
Tack Mattias. Mycket initierat! Amazon har lyckats på hemmamarknaden. Helt klart! Stort bokutbud. Enkla nyhetstjänster. Inget dribbel med inställningar, konfigureringar m.m. genom att använda dedikerat mobilnät. Ska man attrahera den ”vanlige” bokläsaren fär det inte finnas några teknikhinder. Det ska vara som att sätta på radion ungefär. Då kommer det musik. Betalningsmekanismer är ok men det ska vara busenkelt. Firman Riidoo AB (www.riidoo.com) startades för ca ett år sen av oss några kompisar i Lunds mobiltelekomgetto med just detta syfte. Gör eböcker enkla att hitta, köpa och läsa. Vi har prototyper på plats för enkel eboksshop (www.riidoo.se/shop) och tänker oss sälja plattor av olika fabrikat. Har etablerade kontakter med Bookeen, Interead Plastic Logic m.fl.Dock störs processen som du mycket riktigt säger av det usla utbudet och de orimliga priserna från förlagen. Utan litteratur, ingen business. Vi brinner dock för detta och kommer vara med i racet. Bloggar på http://contextelebooks.blogspot.com för att få igång lite allmänt åsiktsmaskineri om hur vi vill läsa böcker i framtiden. Jag tror på läsplattor men framförallt på tjänsterna bakom dem. Enkelt, kul och prisvärt ska det vara. Och så försöker vi tjata om bokläsandets själ hela tiden, vad det nu är. Hur vidareutvecklar vi den elektroniskt? Det hoppas jag kollektivet i bloggosfären hjälper oss med.
Kommer följa din blogg med intresse.
Hälsar Anders
Anders: Ett lite senkommet svar här (har varit borta några veckor). Intressant med era planer på eboksmarknaden. Jag kommer ner till Lund om ett tag (oktober antagligen), så vi kanske kan ses och snacka lite om gemensamma intressen.
/Mattias
Hej Mattias
Träffas gärna och snackar eböcker. Hör av dig på contextel@yahoo.se så ringer jag dig.
Gjorde ett blogginlägg om nytt Norstedts ägande i Elib igår kväll. Saker börjar ta form känns det som.
http://contextelebooks.blogspot.com
Anders: Jag är väldigt glad att Norstedts nu är delägare i Elib. Därmed har Elib fått den gemensamma branschfunktion som behövs för att vara riktigt starka på eboksmarknaden.
{ 4 trackbacks }