Något som egentligen skulle ha varit en årskrönika över mitt 2010

av Mattias Boström den 30 december 2010

Jag brukar inte skriva årskrönikor. Och det är inte av princip, utan mest för att det sällan blir av. Men i år hade jag faktiskt tänkt plocka fram några händelser från året som gått, händelser som betytt lite extra för mig.

Äsch, jag behöver inte hymla. Jag hade förstås tänkt skryta om några saker som gått bra under året. Att jag är en person med stort bekräftelsebehov är ingen hemlighet för denna bloggs läsare. Tack vare bloggkommentarer och inlänkar, Facebooks gillaknapp, Twitters mentions och retweets och en lång rad andra sociala medier-funktioner så kan jag få mer bekräftelse än jag någonsin kan lapa i mig. Det är också en sporre för mig att ge mig in i nya projekt. Åt helsike med självförverkligande – det är bekräftelsen jag vill åt!

Jag har alltid varit mer av en skrivande person än en talande. Därför är nätbekräftelserna så viktiga. Skrivandet är oftast ett ensamgöra och bekräftelserna kommer med stora intervaller om man inte är aktiv på nätet eller rör sig i många sociala sammanhang i vardagen.

Om jag tittar tillbaka på de senaste fem åren, vad är det då som gett mig extra mycket bekräftelse? Observera att jag här inte tar upp något som hänt i mitt privatliv, utan bara sådant som jag vanligtvis brukar blogga om.

2005 var det sudokuboomen. Min insats var i och för sig inte så jätteavancerad – jag sammanställde böcker med huvudsakligen datorgenererade sifferpussel och sedan gav Kristoffer Lind ut dem på sitt förlag Känguru. Men i och med att böckerna sålde kolossalt bra så var det förstås en egoboost. Att under ett halvårs tid ständigt se sitt namn på pockettopplistorna är häftigt, det går inte att förneka.

2006 hade jag och kompisarna Christopher Overton, Fredrik Månsson och Johan Egerkrans tillsammans gjort humorboken ”Du vet att du är svensk…”. Det blev morgonsoffa i tv och en hel del annat skoj kring den. Den säljer fortfarande riktigt hyggligt.

2007 inleddes med att jag, på plats i New York, blev invald i världens förnämsta Sherlock Holmes-sällskap – The Baker Street Irregulars. Det hade jag drömt om sedan jag var femton. Senare på året kom jag och kompisarna Fredrik af Trampe och Martin Kristenson ut med boken ”Sveriges sämsta skivomslag” – det blev massor med intervjuer och mycket uppmärksamhet.

2008 skrev jag min första artikel till The Baker Street Irregulars tidskrift The Baker Street Journal, av många ansedd som världens främsta publikation inom området. Min artikel belönades i januari 2009 med The Morley-Montgomery Memorial Award för bästa artikel i tidskriften under året. Artikeln fick även motsvarande pris från svenska sällskapet The Baskerville Hall Club.

2009 gjorde jag min skribentdebut i Grönköpings Veckoblad. Skribenterna är visserligen anonyma i tidningen, men det var så häftigt bara att bli antagen där att det är bekräftelse nog. På hösten 2009 utsåg tidningen Svensk Bokhandel mig till en av bokbranschens 50 mäktigaste – motiveringen löd bl a: ”Alltid intresserad av nya idéer och den som leder Piratförlagets offensiv inom det digitala området och på nätet. Nätverksbyggare av stora mått.” Jag började också under andra halvan av året att komma in i sociala medier-världen alltmer – något som sedan dess är en grundförutsättning för de flesta av mina projekt, både genom kontaktnätet och all vänskap som det inneburit.

Och nu skriver vi alltså 2010 i ungefär ett dygn till. När jag startade den här bloggen i början av 2009 kallade jag den för ”min skrythylla på nätet”. Se den här årskrönikan som en hyllning till denna ursprungliga tanke. Och för att fortsätta på det spåret så kommer här slutligen de där händelserna från året som gått, de som har gett mig extra mycket bekräftelse.

* ”Nu har det banne mig gått för långt! Arga brev till radionämnden” var titeln på nya boken av Trampe, Martin och mig. Inte lika stor säljframgång som skivomslagsboken, men oerhört kul att göra och få utgiven. Och roligt att få jobba ihop med Martin och Trampe igen.

* SSWC och SSWC-boken. I augusti var jag på skärgårdsläger tillsammans med 400 webbnördar. En makalös upplevelse – och så många kul vänner att umgås med. Inför detta fick jag för mig att sammanställa en bok med bidrag från så många av deltagarna som möjligt. Det blev sammanlagt ca 180 bidrag på nästan 600 sidor. Jag är så stolt över denna bok – och det faktum att den bara tog fem veckor att göra från idé till färdigtryckt bok.

* Föredrag om sociala medier. Jag har under året fått möjlighet att hålla en hel del anföranden, föredrag och kurser om sociala medier. Men även om bokens digitala framtid. Och ofta i kombination. Mycket av det jag har pratat om bygger på blogginlägg jag gjort.

* Stand up-debuten. Det har bara börjat – under 2011 kommer det hända mycket mer på den här fronten. Jag har hittat hem på humorfronten, till en genre som jag tidigare varit totalt ointresserad av. Men vad det främst visar är att jag nu håller på att bli en talande person lika mycket som en skrivande. Och det, gott folk, är ett paradigmskifte i mitt liv!

Jag önskar er alla ett gott nytt år! Och en sak vet jag redan nu: Jag älskar 2011!

{ 7 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Victoria Qvarnström december 30, 2010 kl. 18:33

Du är nästan min idol. Och så har du så snygg sammetsväst. ;-)

David december 30, 2010 kl. 19:28

Riktigt kul med standupen! Hoppas kunna komma på något av dina kommande gig!

Pernilla december 30, 2010 kl. 20:55

Låter helt underbart! Keep up the good job!

Mattias Boström december 31, 2010 kl. 0:53

Victoria: Oj, nu blev det väldigt svårt. Vilket ska jag egentligen gilla mest – närapå-idolskapet eller västinnehavet? Det får nog vara det sistnämnda – jag gillar att uppträda i väst (kör ju stand up i Göteborg under våren).
David: Ja, nu rullar det. :-)
Pernilla: Tack! Jag ska absolut hålla igång även i fortsättning, på ett eller annat sätt.

Johan A februari 21, 2011 kl. 15:27

Hej Mattias!

Jag har en kort fråga. Jag är aktiv i en bokgrupp på webben som heter LibraryThing, där boknördar av alla sorter och en del normala människor katalogiserar sina boksamlingar och pratar böcker. Den svenska bokdiskussionsgruppen behöver en fin bildsymbol, och jag undrar om det är OK att vi använder bilden av ”Du vet att du är svensk…” som du har länkat till här uppe?

http://se.librarything.com om du undrar.

Allt gott!

Johan

Mattias Boström februari 22, 2011 kl. 11:20

Hej Johan!
Självklart kan ni använda vårt bokomslag som bildsymbol. Det är bara roligt!
/Mattias

Johan A februari 22, 2011 kl. 18:00

Tack!

Lämna en kommentar

Föregående post:

Nästa post: