Mattias Boström

På tisdag 20 oktober håller Svenska Förläggareföreningen ett seminarium för sina medlemmar under rubriken ”E-boken – lätt att göra, svår att sälja”. Panelen består av journalisten Sus Andersson, Magnus Nytell som basar för eböckerna inom Bonniers och jag själv som är eboksansvarig på Piratförlaget. Moderator: Pelle Thörnberg.

Seminariet kommer att pågå i tre timmar så det finns gott om tid för diskussion. På plats i publiken finns bl a representanter för eboksföretaget Elib och jag hoppas att resultatet blir att de närvarande förlagspersonerna kommer gå hem med en dagsfärskt uppdaterad inblick i hur den svenska eboksmarknaden ser ut just nu. Att sedan allting kan vara förändrat redan om en vecka är en annan sak. Det är helt enkelt en sådan marknad och en sådan situation.

Jag kommer säkert att prata om många saker under seminariet, men här följer i alla fall ett första utkast till mitt öppningsanförande. För den som har läst min tidigare lägesrapport om eboksmarknaden känns det mesta igen, men en del slutsatser är nya.

Öppningsanförande av Mattias Boström, eboksseminarium 20 oktober 2009

Den framtida svenska eboksmarknaden vilar på fyra hörnpelare. Samtliga dessa krävs för att vi över huvud taget ska få någon eboksmarknad att tala om. Lyckas vi inte fixa allihop så kommer bygget att stå väldigt ostadigt.

Den första pelaren är utbudet. I dagsläget finns ca 2 000 svenska titlar tillgängliga via Elib, spridda inom en mängd genrer. Ska vi skapa en marknad med nöjda kunder som återkommer och alltid hittar något de vill läsa, så måste vi bibehålla spridningen över genrerna och passera gränsen 8 000-10 000 svenska titlar. Om ett år kommer vi antagligen att vara uppe i 4 000-5 000 titlar, så vi är på god väg. Men det gäller att skapa incitament för de svenska förlagen att digitalisera sina titlar, både nyheter och backlist. Vi måste visa att det här är en god affär – och detta är en utmaning för just oss förlag som kommit längst på eboksmarknaden. Vi är helt enkelt beroende av att många andra förlag hjälper till att göra utbudet attraktivt för konsumenten.

Den andra pelaren är priset. Under de närmaste två åren kommer eboksmarknaden handla om ett oavbrutet experimenterande. Det är nu vi kan passa på att laborera med prissättningen för att se vilken nivå som passar oss och kunderna bäst. Det är i uppbyggnadsskedet som kunderna är förlåtande om vi testar att sänka några tior och sedan höjer igen. Vi ligger fortfarande något år efter utvecklingen i USA och där har nu priset cementerats och är svårt att rucka på. Men här har vi fortfarande möjligheten. Min egen tro är att ett lågt ebokspris skapar impulsköp, speciellt när vi börjar få en mer utbredd försäljning via exempelvis iPhone eller läsplattor med inbyggd nedladdning via mobilnät. Jag skulle vilja se ett utpris på runt hundralappen för nyheter och 40-50 kr för backlist. Men den närmaste framtiden får avgöra vad vi hamnar på.

Den tredje pelaren är hårdvaran. Inte bara läsplattor, utan lika mycket t ex iPhone. Här ser vi en ljusning, jämfört med för bara några månader sedan. Flera läsplattemärken är på väg in på svenska marknaden, t o m Kindle kommer att kunna användas i Sverige. Priset för plattorna är fortfarande för högt och hos handlarna verkar intresset ännu ganska ljummet. Det räcker inte att läsplattor finns att köpa via nätet – de flesta kunder övertygas inte förrän de faktiskt håller i en läsplatta och inser att texten på skärmen är extremt lättläst och att apparaten över huvud taget är tilltalande och lättanvänd. Jag vill gärna ha de fysiska bokhandlarna som återförsäljare, om inte annat så för att på naturlig väg nå storläsarna. Men då måste vi skapa möjligheter för de fysiska bokhandlarna att förmedla själva eböckerna också - varför skulle de annars sälja en apparat som leder kommande försäljning bort från deras led?

Den fjärde och sista pelaren är lättillgängligheten. Det får aldrig vara krångligt att köpa en ebok. Om vi ska få rejäl snurr på eboksmarknaden måste vi rikta oss till storläsarna, inte de teknikfrälsta. Därför är allt som rör teknik och format bannlysta ämnen. För de som vill läsa en ebok på en iPhone kommer inte detta att vara några problem, men det kommer att bli en nöt att knäcka när det gäller läsplattor och vi får jobba stenhårt på att förenkla köpen och nedladdningen. Därför behöver vi också bättre eboksbutiker än idag – en utmaning för såväl nätbokhandlarna som de fysiska bokhandlarna. Och inte minst för andra aktörer som kan tänkas vända upp och ned på återförsäljarledet för eböcker.

Dessa är de fyra grundpelarna för att över huvud taget få igång en eboksmarknad: utbudet, priset, hårdvaran och lättillgängligheten. Parallellt med detta finns en lång rad andra bitar som måste falla på plats, men utan de fyra pelarna kommer vi inte komma någon vart.

Varför ska vi då satsa på eböcker? Jo, självklart för att vi tror att det kommer bli en bra affär, svårare än så är det inte. Åtminstone blir det en bättre affär än att inte satsa på det och låta andra aktörer helt och hållet bestämma över utvecklingen. Man kan som bokförlag ge sig in på eboksmarknaden med en positiv inställning eller för att man bara är så illa tvungen. För vissa bokförlag kommer det kanske inte att vara nödvändigt än på ett tag. Men att eböckerna kommer börja plocka marknadsandelar på den totala bokmarknaden under de kommande åren är ofrånkomligt.

Facebook

På fredagskvällen var jag på en twittrarträff efter jobbet, en s k tweetup. Tjugo personer kom till Underbara bar på Söder i Stockholm och hade en trevlig afterworkkväll tillsammans. Få av oss hade träffat, eller ens varit i kontakt med, mer än någon enstaka av de andra på riktigt förut, men det kändes inte som något större hinder. Vi hittade lätt saker att prata om ändå.

Uppkomsten till det hela var några meddelanden mellan mig och Christina Olsson tidigare i veckan. Hon befann sig just då på en tillställning där ett antal andra twittrare var närvarande och detta meddelades flitigt via Twitter. Samtidigt satt jag på pendeln på väg hem och var oerhört avundsjuk på att inte jag också fick träffa de där människorna, vars meddelanden jag så ofta läser och som jag då och då har twittrande kontakt med.

Följden blev att vi kom överens om att snabbt dra ihop intresserade twittrare för en afterwork. Christina (med stöd från några andra twittrare) höll i trådarna, med överenskommelsen att allt som gick snett skulle skyllas på mig. Också en typ av arbetsfördelning. Meddelanden skickades ut till våra followers och spriddes – med hashtaggen #9okt – sedan vidare av andra för att täcka in så många bubblor som möjligt på svensktalande delen av Twitter: sociala medie-bubblan, teknikbubblan etc. Bubblorna existerar förstås inte på något egentligt, strukturellt sätt, det är bara ett sätt att lätt kunna kategorisera i ungefär vilka kretsar twittrare följer varandra.

Liknande tweetups har arrangerats i Stockholm i bortåt ett år, men det var det ingen av oss arrangerande som hade koll på. När vi nästa gång drar ihop ett gäng twittrare på liknande sätt så ska vi dock samköra det med tweetmeetup.com.

Twitter har förändrat min syn på sociala kontakter och ytterligare förstärkt den känsla jag fått från Facebook och diverse forum där jag varit inblandad. Det krävs ganska lite kontakt via nätet för att snabbt inse vilka personer jag vill utveckla kontakten med. Och de är bra många fler än jag tidigare trott. Nätkonverserandet lockar i många fall till vidare samtal – och där blir det personliga mötet ett utmärkt komplement, som att snabbt mata in en hel megabyte i ett twitterinlägg istället för att nöja sig med 140 tecken.

Efter mötet återgår man till den kortare konversationsformen via nätet, men nu med en förstärkt bakgrundsbild. Hela tiden är det nätkontakten som är den grundläggande umgängesformen och som gör att verkliga möten flyter på extremt enkelt – vi vet redan en hel del om varandra tack vare twitterinlägg och besök på varandras bloggar eller motsvarande. Känner man inte personen via Twitter e.dyl. sedan tidigare är det ändå ganska enkelt att få igång en dialog, eftersom man ofta delar viss grundläggande syn på hur nätet kan användas för att göra tillvaron smidigare och på något sätt mer töjbar.

Bloggaren Newyn beskriver flera andra aspekter på detta i sitt inlägg På gränsen till verkligheten. Missa inte heller Nattens bibliotek som skriver om själva tweetupen.

Allt detta skriver jag egentligen bara som ett svepskäl för att jag lovat att publicera listan på vilka som var närvarande så att de lättare har möjlighet att börja följa varandra. Närvarande var sålunda (in order of appearance):
@piratforlaget
@KymriskaDraken
@SkyndaTjej
@christinaolsson
@popfabriken
@BiaSparrow
@nattensbiblio
@fisken
@DangerousDolly
@wirhed
@MacDanne
@selanna
@newyns
@burre83
@dth
@wuzzp
@soderquist
@ficklampa
@moonhouse
@mathiaskarlsson

Bakom alla dessa mer eller mindre märkliga nätalias dolde sig roliga, trevliga, normala människor som allesammans var kul att snacka med. Och som – åtminstone efter en stund – inte tyckte att det var alls särskilt konstigt att befinna sig på en afterwork med folk som man aldrig träffat förut. Twittervärlden må verka lite obegriplig på ytan, men den innebär en prestigelös gemenskap för den som vill ta steget in i den.

Tack alla sköna tweetup-twittrare för en trevlig fredagskväll! Hoppas vi ses snart igen!

Facebook

Ja, jag är medveten om att jag är lite tidigt ute. Jag har faktiskt inte börjat tänka i julbanor och jag har inte ännu tokstressat med julklappsinköp.

Istället har jag helt enkelt tagit julen som en förevändning för att fråga runt på Twitter vad folk helst av allt önskar sig i julklapp från förlagsbranschen. Det är möjligt att jag inte kommer kunna leverera det i ett vackert inslaget paket just på självaste julafton, men jag är ändå väldigt nyfiken på allas önskemål.

Jag tänker fortsätta att fråga folk via Twitter och jag är även tacksam för alla kommentarer som kan ges direkt här på bloggen. Resultatet tänkte jag använda som någon sorts inofficiell prioritetslista och som underlag för diskussion och utvecklingsarbete inom branschen. Kanske som en liten idébank, öppen för alla att plocka godbitarna ur.

Listan uppdaterar jag i nya inlägg vartefter den fylls på.

Här är några av de första önskemålen:

1. @nollpunkt önskar sig: En sökmotor för ALLA böcker från ALLA förlag så att inte Adlibris/Bokus blir de facto svensk standard för boksök.
Kommentar:
@petrajankov påpekar: Finns ju iofs Bokrondellen, men den kostar pengar att använda men har ALLT.

2. @Korlingsord önskar sig: En piratbok på nätet – utskickad gratis på själva julafton – med ett stort jultomtehjärta på…

3. @QueenOfelia önskar sig: ett större nordiskt litteraturutbyte!

4. @jimmyasklund önskar sig: färre deckare, och fler lyriksamlingar i pocket vore den bästa julklappen.

Jag hoppas nu att ni vill hjälpa mig med fler julklappsönskningar riktade till förlagsbranschen. Och som sagt, även om vi inte kan göra realitet av önskemålen redan i höst, så tror jag säkert att det kommer finnas ett antal guldkorn här som vi borde gå vidare med.

När listan har vuxit sig lite större tänkte jag omvandla den till en öppen omröstning för att se vilka av önskemålen som ni anser vara viktigast.

Följ mina twitterinlägg i ämnet på twitter.com/piratforlaget

Facebook