Idag den 13 augusti utkommer SSWC-boken 2010. Längre ned i denna bloggpost finns info om hur du beställer boken. Du har också möjlighet att fritt ladda ned eboksversionen av boken, både som epub-fil och som pdf.

Jag har tidigare skrivit om arbetet med boken här på bloggen och även gästbloggat hos Hej Litteraturen! På SSWC-sidan här på bloggen kan man läsa uppmaningen som gick ut till skribenterna i början av juli.

Bokens baksidestext:

I samband med Sweden Social Web Camp på Tjärö i Blekinge skärgård 13–15 augusti 2010 utkommer denna bok, med bidrag av många av lägrets deltagare. I en av texterna skriver Joakim Jardenberg om Rafaels fresk ”Skolan i Aten”:

”Färdigställd 1511 illustrerar den konstnärens bild av det gamla Grekland. Tolkningar gör gällande att snart sagt alla stora filosofer och tänkare från antiken är representerade, men klart är att det är Platon och Aristoteles som vandrar fram i centrum. De två vännerna diskuterar ivrigt och Platon pekar mot skyn medan Aristoteles håller sig på jorden. Deras diskussion följs av en aktivt lyssnande samling, men runt dem kokar det av aktivitet. Det lämnas inte utrymme för någon tvekan om att de är en del av ett sammanhang.

Målningen representerar för mig en tydlig bild av det som vi idag kallar sociala medier. Konversationer, i stort och smått. Samarbeten, bubblor, en helhet som är större än varje individ. Inte ett centrum utan flera centra. Överallt händer det saker, här kokar det. Ibland lättsamt och tillbakalutat, men oftare framåtlutat och deltagande.”

Detta skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av SSWC-boken 2010. Texterna, varav många redan är publicerade på olika bloggar, är som ögonblicksbilder av konversationer – svar på redan ställda frågor, och uttalanden som väntar på reaktion. Och de utgör en del av det mångskiftande samtal på webben som faktiskt för oss människor framåt. Samlade i ett gemensamt flöde blir varje ord och tanke en del av vår utveckling.

Ebok:

Adam Gardefjord – @gardefjord på Twitter – har lagt ned ett stort arbete på att överföra SSWC-boken till ett epub-format som fungerar i många olika slags läsare – även i t ex iPhone och iPad. Med tanke på bokens tjocklek (knappt 600 sidor i pappersboken) så har det nog smugit sig in en del fel eller formateringsmissar – vi ber i så fall om ursäkt för detta och ska försöka lägga upp korrigerade versioner av boken här framöver.

Ladda ned SSWCboken.epub – ca 8 MB (om filen skulle råka byta ändelse till .zip så kan du enkelt döpa om den med ändelsen .epub)

Om du vill veta hur du ska få in epub-filen i din läsare, så kan du få många tips via Elibs blogg eller via deras FAQ.

Pdf:

Ladda ned sswcboken2010.pdf – ca 6,5 MB (högerklicka på länken och tryck på ”Spara som…”) UPPDATERING: Det är problem med att läsa pdf-dokumentet på iPad, men jag ska försöka fixa det snarast.

Beställa pappersboken:

Gå till beställningssida för boken. Pris 125 kr/st. Frakt 19 kr tillkommer (och ev exp.avgift). Boken innehåller drygt 180 texter och är på 591 sidor.

Om du köper en bok som är tryckt på papper får du betala 6% i moms. Exakt samma bok fast i eboksform har 25% moms.

Om du köper en ljudbok med ett antal skivor i en ask, då får du betala 6% moms. Men om du köper ljudboken genom att ladda ned den är momsen plötsligt 25%.

Den digitala bokmomsen är absurd. Nu är det dags att sänka den. En bok är en bok är en bok.

I slutet på 2009 provade vi på Piratförlaget att sälja en ebok med 6% moms – och bad sedan Skatteverket om förhandsbesked huruvida vi hade gjort rätt. I juni 2010 avgjordes ärendet: vi hade gjort fel. En ebok ska enligt Skatteverket ha 25% moms, eftersom den inte är en fysisk vara utan istället en nättjänst.

Bortsett från att denna gränsdragning är absurd så kommer den snart innebära att Skatteverket inte får in några momspengar alls när det gäller digitala böcker. Förr eller senare kommer nämligen något företag att börja sälja svenska eböcker och nedladdningsbara ljudböcker från en plats utanför Sverige och kan därmed konkurrera ut de svenska återförsäljarna som är tvungna att lägga på 25% moms. Det sker förresten redan nu när de gäller de svenska eböcker som säljs via iPhone – där betalar kunden ingen moms alls på eböckerna eftersom köpet går via USA.

Den digitala bokmarknaden är ännu bara i sin linda. Låt oss få ordning på de grundläggande sakerna innan marknaden fullständigt exploderar. Sänk den digitala bokmomsen från 25% till 6%!

Jag har nu även startat en Facebookgrupp - gå gärna med i den! På alla sätt måste vi få politikerna att förstå hur viktig den här sänkningen är. Svenska Förläggareföreningen jobbar hårt i frågan – men jag tror att vi ännu mer kan öka kännedomen om dessa absurda momsnivåer.

När Anders Mildner bad mig prata om realtidsutvecklingen i bokbranschen på konferensen Moving Images, så tackade jag förstås ja direkt. Anders är en av mina idoler inom sociala medier-världen och skriver om de nya kommunikationssätten och medierna på ett sådant sätt att jag alltid får en smärre aha-upplevelse när jag läser hans texter.

Jag var alltså mäkta stolt att bli tillfrågad. Det var först lite senare som jag insåg vad jag gett mig in på. Jag har pratat ganska mycket om bokbranschens utveckling det senaste året, speciellt vad gäller digitalisering och eböcker. Och inte minst har jag varit flitig inom olika sociala medier-sammanhang. Men realtidsutvecklingen i bokbranschen, den hade jag nog inte riktigt  funderat på. Kanske för att den är så ickeexisterande på den nuvarande bokmarknaden.

Jag började fundera på hur mycket realtid det egentligen går att stoppa in i bokbranschen. Och det var vid en första anblick inte särskilt mycket. Vilket oroade mig – jag hade ju ändå tackat ja till att prata inspirerande om ämnet.

Att skriva en bok innebär oftast en ensamtillvaro. Det krävs koncentration och utestängande av omvärlden – och är därmed svårt att koppla ihop med någon sorts kommunikation i sociala medier. Det finns i och för sig vissa författare som klarar av att hantera båda saker, och ibland samtidigt, men det beror mer på hur man är som person än det beror på själva sociala medierna. Den normala skrivprocessen rubbas inte så lätt av att realtidsutvecklingen går framåt.

Även att läsa en bok innebär en ensamtillvaro. Det är svårt att få flera personer att exakt samtidigt läsa samma bok och att göra det i samma bladvändartakt. Så realtid är inte alls lika applicerbart här som i andra underhållningssammanhang. Att se en film kan du göra tillsammans med andra nätvänner - och samtidigt förfäras eller skratta, t ex via Facebook och Twitter. Musik delar man numera lätt via Spotify. Visst kan jag även dela med mig av boktips, men det är skillnad på något som går att ta till sig på 3-4 minuter och något som tar många timmar att bara komma in i.

I normalfallen är det svårt att få in realtidsbegreppet i skrivandet och läsandet. Vad återstår? Jo, samtalet om böcker. Boktipsandet, recenserandet, möten mellan författare och läsare. Kan vi jobba med realtid där?

Bokbranschen borde t ex köra allt fler livesändningar på nätet från sina författarkvällar. Och genom Bambuser är det kanske inte ens nödvändigt att ha en närvarande publik – åhörarna som ställer frågor gör det istället via den inbyggda chatten i Bambuser.

Det lilla jag sett från presentationen av nya iPhone 4 visar att bildtelefonen nu slår igenom på bred front. Vi har visserligen haft Skype-samtal i flera år, men kvaliteten i iPhones videochattar verkar vara riktigt vass, plus att dess dubbelriktade kameror är som gjord för bildsamtal. Även detta borde vi kunna få in i mötet mellan författare och läsare. Speciellt med tanke på hur bokcirkelrörelsen växer i Sverige. Att erbjuda samtalsmöjligheter med författare blir så mycket enklare.

Ovanstående är ganska simpla saker. Jag kände dock på mig att Anders Mildner ville ha ut lite mer av min presentation. Något som är snäppet smartare. Okej, jag gör ett försök.

Går det att använda realtid för att affärsutveckla och tjäna pengar på det? Inom läromedelsbranschen kan det vara en väldigt viktig väg. Kan man köpa studielitteratur som abonnemangstjänst och inkludera lärarsupport i det? Finns det i så fall andra facklitterära genrer där motsvarande går att tillämpa? Är du beredd att betala mer för en bok om trädgårdsskötsel om du vet att det ingår ”support” – att du kan ta med dig din iPhone-kamera ut till trädgårdslandet och genom videochatten få tips i realtid av en expert? Boken blir i så fall en del av ett större, kombinerat tjänsteerbjudande.

Det skönlitterära författandet är som tidigare nämnt ett ensamjobb. Men kommer det ändå att dyka upp en typ av författare som drar ordentlig nytta av realtidswebben? T ex följetongsskribenter som arbetar in läsarnas idéer och önskemål i den fortlöpande historien. Följetonger av långkörartypen som läsaren prenumererar på och där ett nytt avsnitt skickas till läsplattan varje vecka och där man har en sajt för interaktionen med läsarna. Jag skrev för ett tag sedan ett blogginlägg om hur sådana följetonger skulle kunna fungera.

Och så kom jag till slut att tänka på ett sätt att göra även romaner till något rejält realtidskopplat. Jag nämnde tidigare att litteraturen – i motsats till andra underhållningsformer – är något som man konsumerar ensam. Det är först efter själva läsandet som vi samtalar med andra människor om innehållet i boken. Men ofta sker denna konversation i ganska svepande drag och handlar inte så mycket om specifika detaljer i boken.

När boken blir digital och hamnar i läsplattor öppnar sig möjligheterna att göra läsandet till en delad realtidsupplevelse. Trots att själva läsandet inte sker samtidigt.

Tänk dig att du i eboken kan placera en gilla-symbol var som helst på sidorna, det är bara att trycka med fingret på skärmen. Och om du vill lägga till en snabb kommentar så kan du lika lätt göra det. Inga konstigheter, för det ska inte störa läsningen för mycket. Det ska vara lika enkelt som att sätta ett utropstecken i marginalen. Efter avslutad läsning kan du lätt gå tillbaka till dina favoritställen och bläddra mellan dem.

Om du trycker på Facebook-alternativet på skärmen får du se vilka ställen i boken som dina vänner har gillat. Det kanske är samma som du – eller så är det helt andra saker. Om de har lämnat en kommentar så kan du lätt kommentera den kommentaren. Även om själva läsningen inte sker samtidigt kan ni ha en diskussion om en upplevelse som ni båda delat. Om det så har gått flera år emellan era båda läsningar. Realtid som egentligen är så långt från realtid man kan komma.

Om det bland kommentarerna dyker upp en spoiler alert måste du förstås bekräfta en extra gång för att öppna en sådan textruta. Ingen vill få spänningen förstörd under pågående läsning, men det kan vara intressant att diskutera saker i efterhand. Och självklart väljer man oftast att stänga av alla symboler och kommentarer under första läsningen av boken. Det är kanske först efter avslutad läsning – eller efter avslutat kapitel – som man bläddrar tillbaka och kollar vad kompisarna tyckte.

Är det ingen av dina Facebookvänner som har läst just den här boken? Eller vill du bara helt enkelt se fler reaktioner på boken? Prova i så fall att koppla på kommentarerna från ALLA (personer du inte känner) som har läst och placerat gilla-symboler eller kommentarer i texten.

Det kan förstås bli helt fullklottrat, men med lämpliga urvalsalternativ kan du välja att se vad som lämnats av personer i en viss ålder, man eller kvinna, från olika geografiska områden eller vad det nu kan vara.

Ur litteraturvetenskaplig synvinkel skulle det vara ett väldigt fascinerande sätt att studera läsvanor. Och självfallet är det även ett oerhört intressant instrument för förlag, författare och andra intressenter. Förutom att det förstås är ett kul sätt att dela bokupplevelser med ens vänner.

Plötsligt blir boken – in i minsta detalj – en upplevelse som vi kan dela på samma sätt som när vi facebookar eller twittrar om ett tv-program som flera ser samtidigt.

Det här tyckte jag var en ganska smart idé. Och unik. Tills jag senare samma dag fick en länk till nystartade ReadCloud. De är inne på ett liknande spår. Vilket dock gör att jag kan konstatera: realtidsutvecklingen har kommit till bokbranschen. Inte för att stanna, utan för att ständigt röra sig framåt.

Förr eller senare kommer eboken att slå igenom på bred front. Det räcker att vi kikar på USA för att se vartåt det barkar – där har försäljningen av eböcker redan passerat ljudboksförsäljningen i andel av bokmarknaden. Här i Sverige saknar vi fortfarande några pusselbitar, av vilka jag anser att 3G-uppkoppling i läsplattan är den allra viktigaste. När vi väl har sådan uppkoppling kan läsaren ytterst bekvämt köpa eböcker, förutsatt att återförsäljarnas butiker är smidigt upplagda och ebokspriserna är de rätta. Vi behöver även mer tilltalande läsplattor, men den utvecklingen går oerhört snabbt för tillfället och vi kommer få allt vi önskar inom något års tid.

När vi om några år väl har nått en eboksmarknad som står för kanske uppemot 10% av den totala svenska bokförsäljningen så kommer den förstås att utgöra en allt viktigare del av bokförlagens ekonomi. Vad vi då kommer få uppleva är en förändring i försäljningsmetoderna. Till gagn både för förlag och läsare.

Ett sätt att styra försäljningen är att laborera med priset. Traditionellt sett har bokförlagens prissättning utgått ifrån f-priset (dvs priset till återförsäljaren) minus rabatter. Några snabbt fixade, tillfälliga prisändringar har varit svåra att göra, eftersom det i slutändan varit bokhandlarna som har satt priset. Planerade prisnedsättningskampanjer har funkat, men innebär ofta en hel del planering.

När försäljningen sker på nätet eller direkt in i läsplattorna får topplistorna stor betydelse. De är skyltfönster och det som redan säljer mycket kommer sälja mer. Självklart vill varje förlag få in sina böcker på topplistan. Och när väl ens böcker på topplistan börjar dala så vill man förstås istället hålla dem kvar på listan.

Eftersom eböckernas prissättning i de flesta fall inte är kopplat till bokens f-pris kommer förlagen att kunna höja och sänka priser lite som de vill, utan att behöva blanda in någon annan part. Slutpriset till kund kommer automatiskt att beräknas och uppdateras i nätbutiken. Förlaget kan på det sättet ändra priset varje dag om de så vill.

Låt oss säga att ett förlag vill få upp en viss ebok på topplistan. Genom att tillfälligt sänka priset med 50% eller kanske ända upp till 75% kommer försäljningen att öka. Det förutsätter förstås att det redan är en efterfrågad ebok eller åtminstone finns en potentiell efterfrågan (och det finns förstås andra faktorer som avgör en varas priselasticitet). Dessutom måste läsarna få veta att prissänkningen ägt rum, vilket kräver att förlaget agerar smart i sociala medier. Är det tillfälliga erbjudandet bara tillräckligt lockande kommer eboken förmodligen snabbt att ta sig upp på topplistan. Och i det läget är det dags att sätta tillbaka priset till det ordinarie. Nu har boken hamnat i skyltfönstret.

Hur länge prisnedsättningen ska hålla på kan antingen definieras från början (t ex en 48-timmarskampanj) eller vara obestämt. Bäst är dock att ha en väl avgränsad kampanjperiod, eftersom kunden förmodligen har lättare att acceptera det än att priset utan förvarning återgår till ordinarie nivå.

Visserligen säljer förlaget en hel mängd böcker till ett underpris under lågpriskampanjen, men vinsten i att få upp boken på topplistan kan visa sig vara mycket större.

Som läsare är det förstås svårt att hålla koll på exakt vilka böcker som just för tillfället har ett toknedsatt pris. Det skapar behov för en nättjänst som förser kunden med den informationen. Ifall inte nätbokhandlarna själva ordnar med detta så kommer någon annan att skapa en prisjämförelsesajt, låt oss kalla den för dagensbokfynd.se, som dagligen kontrollerar vilka priser hos nätbokhandlarna som har ändrats mest sedan dagen innan. En topplista visar på det sättet vilka böcker som utgör dagens bokfynd.

Förlagen tjänar på det och prismedvetna läsare likaså. De förlag som inte använder sig av dylika metoder för att nå topplistan kommer inte ha en chans mot de förlag som dagligen ser över och justerar sina priser.

I takt med att intresset för eböcker ökar så diskuteras det också hur otillåten spridning kommer att påverka eboksmarknaden. Innebär digitaliseringen att förlagen och upphovsmännen tappar kontrollen på verken? Kommer eböckerna att mer eller mindre spridas fritt, som någon sorts allmängods på nätet? Och kommer i så fall någon vara beredd att betala för något som ändå kan letas upp gratis på nätet?

Svenska eboksföretaget Elib har nyligen gått över från att sälja kopieringsskyddade (DRM) eböcker till att låta dem vara vattenmärkta istället. Det innebär att kunden aldrig har något krångel med eboken – något som tyvärr alltför ofta var fallet med DRM-skyddade eböcker. Vattenmärkningen är en annan typ av skydd, där man kan spåra den ursprungliga köparen om det skulle behövas, men som inte innebär något negativt för den som köpt en ebok.

Jag tycker att det är perfekt att vi går mot att kunden/läsaren kan ha en hundraprocentigt enkel hantering av eboken. Det ska inte finnas fler hinder med en ebok än det finns att läsa en pappersbok.

Vad vi dock fortfarande måste sträva efter är enkelhet vid köpet. När man ser hur enkelt det är att köpa en låt i iTunes eller en app i iPhonen så blir man alldeles avundsjuk att vi inte har motsvarande butiker i bokbranschen. Ett köpklick och ett bekräftelseklick är allt vad som borde behövas (efter att man väl en gång har registrerat sig). Inga tekniska anvisningar ska finnas. Det ska vara busenkelt. Den största bokkonsumerande gruppen i Sverige är 50-plusare, i synnerhet kvinnor. Och med läsplattornas möjligheter att öka textstorleken för den som med åren fått lite sämre syn, så känns det som att det vore en perfekt målgrupp för eböcker. Speciellt när vi får in 3G i läsplattorna och slipper gå via USB-kablar.

Jag tror att eboksmarknaden formligen kommer att explodera med 3G-uppkopplade läsplattor. Vi ser motsvarande exempel i USA, där främst Kindle-plattan har gjort eboksläsandet till en jättemarknad. I USA säljs det numera fler eböcker än ljudböcker. I Sverige har längtan efter läsplattor varit stor, men när de väl kom hit för några månader sedan så var det många som dissade dem. De fungerar, men exteriör design och interaktionsdesign är ännu inte den bästa. Utvecklingen går dock hur fort som helst just nu och de läsplattor som kommer att introduceras under närmaste halvåret/året är av en helt annan kaliber. Självklart är det även konkurrensen med iPad som gör att läsplattetillverkarna måste förbättra sina produkter. Nu ska man visserligen inte jämföra dessa plattor alltför mycket, eftersom iPad är en bakgrundsbelyst medieplatta som tär lite väl mycket på synen vid flera timmars läsning, medan läsplattorna använder sig av e-ink-teknologi som tvärtom är mycket läsbehaglig.

Åter till ursprungsfrågan. Varför över huvud taget lägga pengar på att köpa eböcker om de ändå kommer finnas otillåtet spridda på nätet? Med tanke på att en hel generation lärt sig ett visst beteende när det gäller musik, film och spel – kommer de att ändra sig bara för att de blir äldre?

Jag har funderat mycket på det här. Och jag vill nu bara testa en teori på er – låt oss kalla den för bekvämlighetsteorin. Min utgångspunkt är att när man är ung, har mycket fritid och inte särskilt mycket pengar, så är man inte särskilt benägen att köpa produkter som ändå finns otillåtet spridda på nätet. Men när man blir äldre och definitivt har mycket mindre fritid och tjänar långt mycket mer pengar så träder en annan faktor in, bekvämligheten. Man är helt enkelt för lat för att leta reda på otillåtet spridda eböcker. Man vill vara säker på att det inte är några buggar eller virus i de filer man laddar ner. Om det då bara finns superenkla två-klicks-butiker och priset på eböckerna är tillräckligt lågt för att man inte ska orka bry sig att leta på annat ställe – ja, då kommer den bekväme bokkonsumenten att välja att köpa eböckerna.

Självklart är det inte svårt att hitta de otillåtet spridda eböckerna, det är ju bara att googla. Men kan bokbranschen bara skapa köpvägar som känns minst lika enkla – och som för köparen känns säkra – så kommer vi att dra köpare dit. Ännu tydligare blir det här när läsplattorna med 3G är direktuppkopplade mot eboksbutiker. Då blir det otroligt mycket enklare att köpa eboken i nätbutik än att kanske via USB-kabel plocka över boken från datorn.

Vi kan förstås även i fortsättningen på juridisk väg försöka stoppa otillåten spridning. Men jag tror mycket mer på en positiv hantering. För om vi skapar enkla köpmöjligheter och håller en låg prisprofil, så kommer de bekväma konsumenterna att välja denna väg att fylla sina läsplattor. Och det är de bekväma konsumenterna som är den stora köpmarknaden. Den yngre generationen har aldrig tillhört de stora bokköpargrupperna, och när de blir äldre så är det som sagt den mänskliga bekvämligheten som träder in.

Att det bara är den yngre generationen som laddar ner otillåtet spritt material är i och för sig en myt. Det sker i alla möjliga åldrar – och av alla möjliga skäl. Det finns säkert de som till och med gör det i ren protest, t ex mot att olika mellanhänder tjänar pengar på produkterna. Så det kommer alltid finnas skäl för vissa personer att inte använda sig av köpvägen. Men låt oss se till att det finns ett alternativ som ur konsumentens synvinkel upplevs som ännu bättre.

Jag är en ganska splittrad person. Splittrad på så sätt att jag håller på med en mängd projekt av ganska skiftande karaktär. För att skapa lite överblick tänkte jag därför bara i korthet berätta vad jag sysselsatt mig med sedan årsskiftet och vad som närmast är på gång.

Året började starkt med Sherlock Holmes. Premiären på filmen ”Sherlock Holmes” gjorde att aktiviteten på min sajt SherlockHolmes.se blev extra hög. Symptomatiskt nog tog det lite grand musten ur mig på den fronten och där har jag nu inte uppdaterat på över en månad.

Jag samarbetade även lite med Agent X9 i samband med att de publicerade en Sherlock Holmes-serie i fem avsnitt. Jag skrev en allmän Holmes-artikel till dem och i ett kommande nummer publicerar de en förkortad version av min bloggpost om Holmes-filmen.

Och när ändå Holmes var så pass i ropet så intervjuade Anna Sahlén på Umeåregionens bibliotek mig om mitt intresse för detektiven.

Mycket mer än så har jag inte hunnit med på Sherlock Holmes-fronten. Jag håller på med två längre artiklar till amerikanska tidskriften The Baker Street Journal, men båda kräver mycket research och ingen av dem lär bli klar före sommaren.

Samma dag som Melodifestivalen drog igång sin första deltävling så hade jag lite twitterkontakt med twittraren @7direkt och vi kom överens om att på Twitter slå ett slag för gamla svenska, stofila schlagers istället. Han föreslog att vi skulle göra det under parollen The Real Melodifestival. Det fick mig att tänka ett steg längre. Sagt och gjort, under lördagseftermiddagen letade jag upp åtta gamla klatschiga svenska låtar på YouTube, registrerade WordPress-bloggen The Real Melodifestival och körde igång en omröstning som varade fram till kl 21.30 samma kväll. De två bäst placerade bidragen gick direkt till final och ytterligare två till Andra Chansen. Ja, ni känner nog igen konceptet.

För att sprida budskapet om tävlingen så twittrade och facebookade jag flitigt om den under kvällen. Dagen därpå skapade jag en fansida för tävlingen på Facebook. Det blev en synnerligen livaktig fansida, med mängder av synpunkter på urvalet av låtar och uppmuntrande hejarop på artister som Ulla Billquist, Carli Tornehave och Sigge Fürst. I dagsläget har fansidan för The Real Melodifestival drygt 400 fans och det har varit jättekul att se detta oväntade intresse för den stofila svenska sångskatten. Och samtidigt blev det intressant att se hur man kunde få så snabb spridning på något delvis ganska smalt genom att koppla ihop Twitter (meddelanden märkta med hashtag #therealmel2010), Facebook och en blogg och hela tiden länka fram och tillbaka och därigenom generera trafik till de olika delarna. 

Efter fyra deltävlingar, en hel vecka med Andra Chansen och en stenhård final så stod Povel Ramel & co som vinnare med ”Var är tvålen?”. Just nu har jag inga planer för vad som ska hända med The Real Melodifestival i framtiden.

Lärdomarna från Facebooksidan för The Real Melodifestival gjorde att jag drog igång även Piratförlagets fansida på Facebook. Det blev en mycket positiv erfarenhet. Jag har länge varit skeptisk till hur ett företag kan agera på Facebook utan att det känns alltför påträngande för privatpersoner. Men det visade sig att det faktiskt går att ha en riktigt bra dialog om både våra böcker och författare via sidan. Än så länge är den ännu bara i sin linda, så det ska bli spännande att se hur vi kan hitta vägar att utveckla den. Fast jag tror benhårt på att det viktigaste är att kommunicera, inte att göra den till någon ren reklam- eller informationsplats. Facebooksidan har i dagsläget ca 300 fans. Jag har ännu inte velat köra några större kampanjer för att locka in folk att bli fans, utan ser hellre att det växer organiskt. Men kanske kan vi hitta sätt att få den att växa utan att det känns för reklamigt eller integritetsstörande.

Mitt twittrande för Piratförlaget fyllde den 5 mars ett år. Under dessa tolv månader har jag skrivit ca 9 000 tweets. Jag passerade häromdagen 1 500 followers. Det är spännande att twittra för ett företag (se min tidigare bloggpost i ämnet) och att ha kommunikation med så många. Samtidigt innebär det ökade antalet followers ett allt större ansvar. Fast jag försöker hela tiden tänka att det ska vara personligt utformat och innehålla en lagom blandning av förlagsrelaterat, bokbranschrelaterat och inte minst en massa babbel. Jag kan konstatera att Twitter har blivit ryggraden i min kommunikation och personliga utveckling, samtidigt som det har ökat Piratförlagets nätnärvaro.

På Piratförlaget jobbar jag numera ganska mycket med eboksfrågor. Jag fantiserade lite om utvecklingen på det området när jag gjorde gästbloggarpremiär på Same Same But Different med bloggposten Eböcker – en evig följetong. Det ledde till en mängd intressanta kommentarer och flera bra inlägg av andra bloggare. Det är kul att få sätta igång fantasin hos andra.

Följetongstexten ledde till att Ny Teknik gjorde en intervju med mig. Dessutom omnämndes jag i en artikel i Veckans Affärer om sociala medier som karriärverktyg. Även Postens småföretagartidning Du & Co har gjort en intervju med mig, men den är ännu inte publicerad. Paul Ronge har intervjuat mig inför en kommande bok - ser fram emot att läsa boken i sin helhet. Jag har blivit intervjuad för ytterligare en bok inom sociala medier, men jag är osäker på om den är officiell ännu, så det får jag återkomma till. Och så var jag en av de intervjuade i Svensk Bokhandel för ett tag sedan när det handlade om bokförlagens närvaro på nätet. När Apple släppte nyheten om iPad uttalade jag mig i några tidningar och deltog även i Sweet Sunday Web Crunch.

På tal om sociala medier så är just det ämnet för en kort guidebok som förläggaren Kristoffer Lind på bokförlaget Lind & Co bett mig skriva. Jag sätter igång med det nu och den kommer ut inom ett halvår. Mycket av materialet har jag redan skrivit i andra sammanhang, men det ska förstås fixas till för att passa sammanhanget. Tanken är att boken ska funka som inspiration för exempelvis småföretagare som undrar hur de ska förhålla sig till sociala medier och vilken nytta det kan utgöra i verksamheten. Självklart blir mycket baserat på egna erfarenheter från Piratförlaget.

Innan den boken hinner komma ut så utger Kristoffer ytterligare två böcker av mig, men då på sitt förlag Känguru. Den ena är en sudokubok - min första nya sudokubok sedan jag gjorde tio stycken i rask takt under hösten 2005 och våren 2006.

På Känguru kommer också den nya boken av Martin Kristenson, Fredrik af Trampe och mig. För tre år sedan utkom vi med ”Sveriges sämsta skivomslag”. Även om den blev en framgång, speciellt PR-mässigt, så har vi inte varit särskilt intresserade att skriva en uppföljare inom samma ämne. Men för ett år sedan kom Martin med idén att vi skulle titta närmare på radionämndens anmälningar genom åren – han och Trampe hade insett hur många godbitar där fanns. Så den 6 maj utkommer vår bok ”Nu har det banne mig gått för långt! Arga brev till radionämnden”, med illustrationer av Johan Wanloo. Förmodligen en smalare bok än skivomslagsboken – dock inte till tjockleken (ca 230 sidor). I samband med detta har vi skapat en fansida på Facebook och en blogg med extramaterial som inte fick plats i boken.

Att jag inte kommer ut med böckerna på Piratförlaget beror delvis på att vi inte har den typen av utgivning, men främst på att det inte hade känts bra att jobba med egna böcker på förlaget – det är alltid svårt att sitta på två stolar. Dessutom samarbetar jag gärna med Piratförlagets förlagsvänner. Jag har till exempel skrivit en gästkrönika till Langenskiölds nya katalog och skriver just nu på ett efterord till en bok på ett annat förlag.

Och så har jag fått ett nytt pressfoto på Piratförlaget. Urnöjd! Fotografen Peter Knutson är verkligen duktig.

Jag hoppas att jag inte har missat något i denna sammanfattning av årets första kvartal. Självklart består mitt liv av mer än projekt – men det sparar vi till ett annat tillfälle.

Häromdagen fick jag möjlighet att gästblogga på Same Same But Different, den ypperligt intressanta kollektivbloggen ”om mötet mellan gamla medier och nya”.

Jag berättar i mitt inlägg om hur följetongen som berättelsetyp kan få en renässans i eboksform och faktiskt leda till en helt ny sorts skrivande. Roligast av allt är att se vad mina tankar ledde till – en lång rad superintressanta kommentarer och inlägg på andra bloggar. Det är det som är så spännande på nätet. En inledande idé kan snabbt inspirera andra och bli mixad med kompletterande tankar och i slutänden bli till något helt annat. Tack vare de oväntade mötena i de sociala medierna når man snabb utveckling i många riktningar.

Mitt ursprungsinlägg hittar du här: Eböcker – en evig följetong. Missa inte kommentarerna!

Därefter har följande bloggare spunnit vidare på tankarna:
HylteBok: E-bok i följetong, en “ny” affärsmodell?
Anna Ljungdahl: Läsandets framtid
Sölve Dahlgren: Följetonger – framtidens melodi för författare?
Daniel Åberg: Drömmen om en litterär Pixibok

Om det dyker upp fler inlägg på temat så uppdaterar jag listan här ovan. Jag håller tummarna att diskussionen fortsätter.

På tisdag 20 oktober håller Svenska Förläggareföreningen ett seminarium för sina medlemmar under rubriken ”E-boken – lätt att göra, svår att sälja”. Panelen består av journalisten Sus Andersson, Magnus Nytell som basar för eböckerna inom Bonniers och jag själv som är eboksansvarig på Piratförlaget. Moderator: Pelle Thörnberg.

Seminariet kommer att pågå i tre timmar så det finns gott om tid för diskussion. På plats i publiken finns bl a representanter för eboksföretaget Elib och jag hoppas att resultatet blir att de närvarande förlagspersonerna kommer gå hem med en dagsfärskt uppdaterad inblick i hur den svenska eboksmarknaden ser ut just nu. Att sedan allting kan vara förändrat redan om en vecka är en annan sak. Det är helt enkelt en sådan marknad och en sådan situation.

Jag kommer säkert att prata om många saker under seminariet, men här följer i alla fall ett första utkast till mitt öppningsanförande. För den som har läst min tidigare lägesrapport om eboksmarknaden känns det mesta igen, men en del slutsatser är nya.

Öppningsanförande av Mattias Boström, eboksseminarium 20 oktober 2009

Den framtida svenska eboksmarknaden vilar på fyra hörnpelare. Samtliga dessa krävs för att vi över huvud taget ska få någon eboksmarknad att tala om. Lyckas vi inte fixa allihop så kommer bygget att stå väldigt ostadigt.

Den första pelaren är utbudet. I dagsläget finns ca 2 000 svenska titlar tillgängliga via Elib, spridda inom en mängd genrer. Ska vi skapa en marknad med nöjda kunder som återkommer och alltid hittar något de vill läsa, så måste vi bibehålla spridningen över genrerna och passera gränsen 8 000-10 000 svenska titlar. Om ett år kommer vi antagligen att vara uppe i 4 000-5 000 titlar, så vi är på god väg. Men det gäller att skapa incitament för de svenska förlagen att digitalisera sina titlar, både nyheter och backlist. Vi måste visa att det här är en god affär – och detta är en utmaning för just oss förlag som kommit längst på eboksmarknaden. Vi är helt enkelt beroende av att många andra förlag hjälper till att göra utbudet attraktivt för konsumenten.

Den andra pelaren är priset. Under de närmaste två åren kommer eboksmarknaden handla om ett oavbrutet experimenterande. Det är nu vi kan passa på att laborera med prissättningen för att se vilken nivå som passar oss och kunderna bäst. Det är i uppbyggnadsskedet som kunderna är förlåtande om vi testar att sänka några tior och sedan höjer igen. Vi ligger fortfarande något år efter utvecklingen i USA och där har nu priset cementerats och är svårt att rucka på. Men här har vi fortfarande möjligheten. Min egen tro är att ett lågt ebokspris skapar impulsköp, speciellt när vi börjar få en mer utbredd försäljning via exempelvis iPhone eller läsplattor med inbyggd nedladdning via mobilnät. Jag skulle vilja se ett utpris på runt hundralappen för nyheter och 40-50 kr för backlist. Men den närmaste framtiden får avgöra vad vi hamnar på.

Den tredje pelaren är hårdvaran. Inte bara läsplattor, utan lika mycket t ex iPhone. Här ser vi en ljusning, jämfört med för bara några månader sedan. Flera läsplattemärken är på väg in på svenska marknaden, t o m Kindle kommer att kunna användas i Sverige. Priset för plattorna är fortfarande för högt och hos handlarna verkar intresset ännu ganska ljummet. Det räcker inte att läsplattor finns att köpa via nätet – de flesta kunder övertygas inte förrän de faktiskt håller i en läsplatta och inser att texten på skärmen är extremt lättläst och att apparaten över huvud taget är tilltalande och lättanvänd. Jag vill gärna ha de fysiska bokhandlarna som återförsäljare, om inte annat så för att på naturlig väg nå storläsarna. Men då måste vi skapa möjligheter för de fysiska bokhandlarna att förmedla själva eböckerna också - varför skulle de annars sälja en apparat som leder kommande försäljning bort från deras led?

Den fjärde och sista pelaren är lättillgängligheten. Det får aldrig vara krångligt att köpa en ebok. Om vi ska få rejäl snurr på eboksmarknaden måste vi rikta oss till storläsarna, inte de teknikfrälsta. Därför är allt som rör teknik och format bannlysta ämnen. För de som vill läsa en ebok på en iPhone kommer inte detta att vara några problem, men det kommer att bli en nöt att knäcka när det gäller läsplattor och vi får jobba stenhårt på att förenkla köpen och nedladdningen. Därför behöver vi också bättre eboksbutiker än idag – en utmaning för såväl nätbokhandlarna som de fysiska bokhandlarna. Och inte minst för andra aktörer som kan tänkas vända upp och ned på återförsäljarledet för eböcker.

Dessa är de fyra grundpelarna för att över huvud taget få igång en eboksmarknad: utbudet, priset, hårdvaran och lättillgängligheten. Parallellt med detta finns en lång rad andra bitar som måste falla på plats, men utan de fyra pelarna kommer vi inte komma någon vart.

Varför ska vi då satsa på eböcker? Jo, självklart för att vi tror att det kommer bli en bra affär, svårare än så är det inte. Åtminstone blir det en bättre affär än att inte satsa på det och låta andra aktörer helt och hållet bestämma över utvecklingen. Man kan som bokförlag ge sig in på eboksmarknaden med en positiv inställning eller för att man bara är så illa tvungen. För vissa bokförlag kommer det kanske inte att vara nödvändigt än på ett tag. Men att eböckerna kommer börja plocka marknadsandelar på den totala bokmarknaden under de kommande åren är ofrånkomligt.

Det är intressant med folks uppfattningar om vad bokförlag egentligen sysslar med. Vissa som ringer hit tror att vi är en bokhandel och andra har fått för sig att vi är ett tryckeri. För några år sedan var det en marknadsundersökande kvinna som ringde mig var sjätte månad och med monoton röst ställde en lång rad frågor om våra olika produktbehov. Efter sisådär tolv-tretton minuter brukade hon komma fram till de tunga grejerna. På sin finlandssvenska undrade hon alltid: ”Funderar ni på att inom det närmaste kvartalet införskaffa truck?” Jag försökte då förklara att vi är ett bokförlag, inget tryckeri, även om vi enligt hennes förteckning befann oss inom den grafiska branschen. Vi sitter i ett kontor på andra våningen, vi har ingen lastkaj på balkongen. Vårt behov av en truck i korridoren är, om än inte obefintligt, så i alla fall mycket litet. ”Jo…”, sa hon då. Och fortsatte med nästa fråga: ”Funderar ni på att inom det närmaste kvartalet införskaffa högtryckstvätt?”

Andra har en annan bild av förlagen. För dem vilar ett närmast mytologiskt skimmer över bokförlagen – på ett sätt som exempelvis tandkrämsindustrin aldrig fått uppleva. Det kan ha att göra med att här sitter människor som beslutar om huruvida skrivande personers drömmar ska slå in eller ej. Det kan förstås också vara en framodlad myt genom film, tv och böcker. Och det kan bero på att det är en av de där branscherna som många vill in i – speciellt om man är humanistiskt lagd – men där det finns väldigt få jobb. För på bokförlag sitter man väl bara i mysiga fåtöljer och läser böcker hela dagarna?

Jag tror att många av missuppfattningarna om bokförlagen beror på att branschen är väldigt dålig på att kommunicera utåt om något annat än bokutgivningar och författare. Och kanske inte heller så intresserad av att göra det. Bilden av hur det går till att ge ut böcker får därmed behålla sin något glamouriserade yta. Det är kanske bra för vissa inblandade parter. Men det är i längden inte bra för förlagen själva, eftersom det lätt föder avundsjuka och en snedvriden syn på hur ekonomin och arbetsfördelningen egentligen funkar i branschen. Vem tjänar pengar på vem, och liknande frågor. Och med tystnaden i branschen får man också bokförlagen att framstå exakt som skivbolagen, något som tiden sprang förbi.

Så när vi nu står inför en stark utvecklingsfas, där eboken öppnar helt nya vägar, så är det många som gottar sig åt att förlagen kommer förlora sin position och kanske försvinna helt. Det verkar som om vissa tycker att det är rätt åt förlagen.

Jag har i ett tidigare inlägg visat att bokförlagen kommer ha en utmärkt roll i en framtida bokvärld, men kanske på ett lite annorlunda sätt än idag. Så det finns all anledning för förlagsbranschen att inte bara se framtiden som ett hot, utan även som en hel bukett av möjligheter.

Därför ska det bli väldigt intressant att se vilken diskussion som uppstår när några av de mest kunniga om branschutvecklingen möts den 27 augusti vid en träff arrangerad av Natur & Kultur och bokförlaget Atlas. Kommer mötet andas en öppenhet? Är man villig att gemensamt diskutera framtidens möjligheter (och inte bara hoten) eller kommer alla bara vara hemlighetsfulla?

Daniel Åberg har efterlyst förlagen i den rådande diskussionen om bokens framtid. Richard Herold på Atlas har förklarat varför förlagen inte vill delta i en öppen diskussion på nätet. Jonas Mosskin – en av initiativtagarna till mötet den 27 augusti – ger sin syn på saken.

Och jag fortsätter att under augusti skriva ned mina tankar om situationen och sprida dem via denna blogg och genom kommentarer hos andra. Jag är av uppfattningen att ingenting lär mig så mycket som att faktiskt delta i samtalet. Det är inte säkert att jag har rätt i allt jag säger – när det gäller framtiden handlar det trots allt om gissningar – men genom diskussion och motargument tror jag att vi kan komma en bit på väg.

Jag tror att vi snart kommer få en ännu bredare debatt i ämnet. Tidningarna skriver mer och mer och förlagen tvingas helt enkelt att uttala sig. Vilket leder till nya blogginlägg. Förhoppningsvis kan snart de inblandade parterna få mötas på samma arena.

Det ligger i luften.

Just nu snackas det mycket om hur den svenska bokmarknaden kommer att se ut i framtiden. Och i synnerhet eboksmarknaden. Men för att kunna förflytta oss dit behöver vi ta ett antal steg på vägen. Utveckling är en gradvis process och om vi inte tittar på delmomenten kan slutsatsen bli helt galen. Därför tänker jag den här gången bara sia om det närmaste året.

Vi börjar med läget i USA

I USA räknar man med att Amazons läsplatta Kindle 2 kommer att sälja ända upp till en miljon exemplar bara i år, bl a tack vare en nyligen genomförd prissänkning med 60 dollar ned till 299 dollar. USA-boende Fredrik Wass bekräftar i ett blogginlägg: ”Här i San Francisco ser jag människor med en Kindle i handen nästan varje gång jag åker tåg eller buss.” Fortfarande står eboksförsäljningen för mindre än 1% av den totala amerikanska bokmarknaden, men andelen växer hela tiden.

Amerikanska trender och innovationer brukar ganska snabbt och enkelt kunna förflyttas över till Europa. I Kindle-fallet är dock en sådan utveckling inte helt självklar, i dagsläget. Amazon vill förstås in med Kindle på den europeiska marknaden, men nyligen sprack t ex en introduktion i Tyskland  pga att Amazon inte kom överens med de tyska mobiloperatörerna. Kindle är nämligen helt avhängig av att automatiskt och inbyggt kunna vara uppkopplad mot ett mobilnät (via Amazons speciella Whispernet) och tanka ned de böcker som önskas. Därför är det både ointressant och knepigt - plus otillåtet – att köpa en amerikansk Kindle utanför USA.

Kommer Kindle till Sverige?

Jag har ingen aning om hur Amazon ser på en eventuell introduktion av Kindle i Sverige. Det kanske finns planer och måhända diskuteras det hela redan med svenska mobiloperatörer. Men gissningsvis inriktar sig Amazon i första hand på större europeiska marknader än den svenska, såsom den franska, spanska och förmodligen nya försök med den tyska. Dessutom är ju Sverigemarknaden tämligen begränsad så länge det bara handlar om eböcker tillgängliga från Amazon.

Varför snackar jag då så mycket om Kindle om de kanske inte ens vill in på den svenska marknaden? Jo, bara som ett exempel på hur utvecklingen plötsligt kan skjuta fart när en stor aktör går in på en bubblande marknad och verkligen tar greppet om den. Kindle är säkert inte den bästa, snyggaste och mest läsarvänliga läsplatta som finns på marknaden, men genom den enkla köprutinen och de låga bokpriserna (vanligtvis 9,99 dollar för nya böcker) har Amazon skapat en lätthanterlig produkt som löser många problem för läsarna och samtidigt inte ställer till särskilt mycket trubbel. Och utbudet är fantastiskt – över 300 000 böcker, tidskrifter och tidningar kan köpas via Kindle Store på Amazons sajt. Att Amazon har lyckats få med sig de amerikanska förlagen på detta beror säkert till stor del på att eböckerna är låsta till Kindles format och därmed svåra att sprida vidare.

Vad som måste hända i Sverige

Om motsvarande sak skulle hända i Sverige skulle vår eboksmarknad förmodligen få fart. Låt oss sätta ett mål: Tänk om 10 000 titlar på svenska - företrädesvis nyheter – fanns att köpa för en knapp hundring per styck via någon av bokhandelsaktörerna på nätet, och tänk om det samtidigt fanns en hyfsat bra läsplatta för 2 000-3 000 kr (eller ännu billigare!) där man enkelt kunde köpa och ladda ned dessa böcker via sitt konto. Då tror jag faktiskt att vi även i Sverige skulle få se människor med en läsplatta i handen relativt ofta när vi åkte tåg eller buss.

Hur långt från en sådan utveckling är vi då i Sverige?

1. Utbudet av eböcker. Eboksföretaget Elib har idag uppemot 2 000 svenska titlar till försäljning, från såväl stora som små bokförlag. Bland de stora förlag som under det senaste halvåret har gett ut merparten av sina boknyheter även som eböcker finns Norstedts och Piratförlaget. Bonnierförlagen saknas nästan helt när det gäller nyheter – men en förändring är på gång.
   - Vi saknar 8 000 svenska titlar för att nå ovanstående mål.
2. Priset på eböckerna. Idag kostar en nyutgiven ebok från Norstedts 160-170 kr att köpa via  Adlibris, vilket är ungefär 10-20 kr lägre än motsvarande pappersversion. Äldre titlar kostar runt 90 kr. Detta är inget ovanligt prisläge bland förlagen. Piratförlagets nya eböcker kostar hos Adlibris 99 kr och äldre titlar prissänks till runt 40 kr när de ges ut i pocket.
   - Fler förlag behöver följa Piratförlagets exempel för att vi ska nå målet. 
3. Läsplattor för några få tusenlappar. Priset är inte problemet, där är vi nog snart. Och de billigaste plattorna är redan i den prisklassen. Tillgängligheten är kruxet – det är fortfarande svårt att köpa en läsplatta i Sverige.
   - Någon måste på bred front börja sälja läsplattor i Sverige, men punkterna 1 och 2 måste samtidigt genomföras för att det ska få genomslag.
4. Lättillgängligheten. För att köpa en ebok idag går man in hos någon av de tio nätåterförsäljarna som Elib samarbetar med. Om man vet vilken bok man söker är det enkelt att hitta fram till den, aningen svårare att veta vilket format man ska välja och hyfsat enkelt att betala för sig. Om man inte vet vilken bok man vill ha så hjälper återförsäljarnas sidor inte till mycket för att leda köparen rätt – det är helt enkelt inget sälj i dem.
   - Eboksbutikerna på nätet måste förenklas och bli mer lättnavigerade, samtidigt som de måste locka till impulsköp.

Vi är en bra bit från målet alltså. Men utvecklingen kan gå väldigt snabbt om bokförlagen vågar satsa på detta. En mesig attityd kommer inte leda någon vart. Vi kan inte tro att vi genom att bara gå halva vägen på någon av punkterna – eller skippa någon punkt helt – kan nå fram till en blomstrande marknad som i USA.

Den eviga teknikfrågan

Eboksförsäljningen i Sverige har hittills varit till för de redan frälsta och för de som inte ser teknik som ett hinder. Teknikfrågorna har varit viktiga. Information om hur man läser en ebok har varit en del av köprutinen.

Vi måste sluta informera om dessa saker. Ingenting med eböcker får upplevas som svårt. Det är bara att trycka på en knapp och ladda hem det man vill ha och så dras pengarna på ens konto. I samma stund finns materialet i datorn/läsplattan/mobilen och det är bara att börja läsa.

För att vi ska kunna upphöra med teknisk information måste förstås de tekniska besvärligheterna vara undanröjda. Det nya eboksformatet ePub är ett steg på vägen. Elibs nye vd Johan Greiff får här en intressant uppgift att ta itu med. Att helt enkelt göra eboken och eboksförsäljningen marknadsanpassad. Jag vill inte längre höra talas om filformat när det gäller eböcker. Samma sak med kopieringsskydd eller vattenmärkning - ingenting av de här tekniska myskopyskogrejerna ska lägga något hinder för köparen och han/hon ska inte ens vara medveten om att de existerar.

Vad kommer att hända framöver?

Redan till hösten kan det hända en hel del saker på eboksfronten. 

1. Utbudet. Bonnierförlagen har aviserat att de i höst kommer ha minst tusen titlar digitaliserade. Och i förlängningen ska hela backlisten finnas tillgänglig. Under våren har de sett till så att de har digitala rättigheter till en mängd böcker, till stor del backlisttitlar de inte längre hade rättigheter till. Tillvägagångssättet har kritiserats från både Författarförbundet och författare på förlagen, men de har fått stöd av Förläggareföreningen. I likhet med bl a Piratförlaget tänker de ge ut eboksversionen av nya titlar samtidigt som pappersversionen. Även andra stora förlag, såsom Norstedts och Natur & Kultur, planerar större ebokssatsningar.
   - Med flera tusen ytterligare titlar till försäljning börjar vi närma oss tidigare nämnda mål.
2. Priset. Hur mycket ska en ebok kosta? Jag tror att priserna kommer att börja sjunka ner mot hundralappen snart. Att ta lika mycket betalt för eboksversionen som för pappersversionen håller inte längre. Intressanta synpunkter om detta finns i en intervju i Svensk Bokhandel. Argumentet är inte så mycket vilka omkostnader som förlaget slipper med eboksversionen – tryckningen av en bok kostar bara 10-20 kr/ex – utan det handlar om att hitta en nivå som känns naturlig för en digital produkt. Innehållet, dvs texten, är detsamma, men läsarens förhållande till boken är ett annat när den inte är i fysisk form. Med ett tillräckligt lågt pris kan man också räkna med alltfler impulsköp, ungefär som jag själv köper på tok för många applikationer till min iPhone även om jag sedan knappt använder dem. Men de är ju så billiga.
   - Prisfrågan kommer bli den enklaste saken att lösa. Målet hundralappen för en nyhet kommer vi nå inom kort.
3. Läsplattorna. Läsplattornas intåg på den svenska marknaden har jag svårare att sia om. Med tanke på Bonniers storsatsning på eböcker just nu måste de ha någon lösning på gång, vilket man kan ana av en intervju i DN nyligen. Det verkar dock inte handla om en satsning på en enskild läsplatta utan snarare om att skapa förutsättningar för en lukrativ svensk läsplattemarknad.
   - Om inte läsplattorna kommer på bred front så är förlagens ebokssatsning till ingen nytta. Men på något sätt tror jag att Bonniers kommer fixa det här – det får de gärna göra om de nu tänker bli marknadsledande på eböcker.
4. Lättillgängligheten. Att Bonnierförlagen gör en stor satsning på eböcker måste också få till följd att de ser över försäljningsledet. Hur kan nätbokhandlarna göra köpet enklare? Inte minst Bonnierägda Adlibris. Kommer de fysiska bokhandlarna hänga med i det här racet? Kommer eboksköpen att göras direkt i ebokläsaren (som i Kindle)? Och vad gäller lättillgängligheten så är det inte bara läsplattorna som kan komma ifråga. På en iPhone kan man t ex installera applikationen Stanza, som är en otroligt smidig eboksbutik. Än så länge finns det, med några få undantag, inga svenska eböcker i Stanza. Men det är nog bara en tidsfråga. Och blir det inte Stanza så dyker det säkert upp någon annan eboksläsare för iPhone som inkluderar en svensk eboksbutik.
   - Här kan det antingen bli ett gigantiskt krig om hur eböcker ska säljas eller så är det en enskild aktör som med någon briljant lösning tar stor del av marknaden. Dock vill nog inte förlagen och författarna hamna i den amerikanska situationen, där Amazon med sin makt i princip är den som styr prissättningen helt och hållet.

Vem ska styra utvecklingen?

Som synes lägger jag stor vikt vid Bonnierförlagens ebokssatsning – den mängd eböcker som marknaden plötsligt utökas med måste innebära stora förändringar. Bonnierförlagen får gärna agera murbräcka.

Piratförlaget står förberedda. I princip all vår utgivning från de tio år vi existerat finns till försäljning i eboksversioner (drygt 150 titlar). Nyligen sänkte vi priserna på våra nyheter och vi tillämpar sedan länge aktiv prissättning, dvs sänker priserna när pappersböckerna utkommer som pocket. Och vi är beredda att experimentera ytterligare för att vara med och skapa den framtida eboksmarknadens förutsättningar. Piratförlaget drog igång den svenska eboksmarknaden för snart nio år sedan och om inte Bonniers strategier passar våra tankar om den svenska ebokmarknadens utveckling så är vi inte rädda för att skynda på den eller styra den åt ett annat håll.

Jag ser gärna att kopieringsskyddet, DRM, försvinner och ersätts med vattenmärkning, allt för att göra det enklare för köparna. Men som jag sa tidigare, detta är en ren branschfråga och absolut inget som ska ältas för mycket. Vi hittar en bra lösning för inblandade parter och så snackar vi inte så mycket mer om det. Vi måste få bort teknikstämpeln från eböcker. Fokus måste istället läggas på marknadssidan och visa hur enkelt det är att köpa eböckerna.

Jag är eboksansvarig på Piratförlaget – och det ska banne mig bli en riktigt intressant och rolig höst!

Så välkomna in i diskussionen, nu börjar vi snacka om det här. Kommentera gärna – kritisera sådant som låter galet och beröm sådant som känns rätt. Jag behöver er hjälp för att det här ska bli riktigt bra. Observera dock att vi den här gången i första hand håller oss till utvecklingen det närmaste året/åren. Jag är helt medveten om att eboksmarknaden kommer fungera väsentligt annorlunda om tio år, men det sparar vi till ett annat inlägg.

/Mattias Boström