Så olika böcker men ändå så lika omslagstankar.

Ingrid Olsson: Komma över (Rabén & Sjögren, september 2010)
Katarina & Bosse Lundh (pseudonym för Sebastian Larsson och Oskar Hallbert): Ingen reklam tack (Isaberg, september 2010)
Kent Werne: Du sköna nya hem (Ordfront, juli 2010)

Eboksmarknaden växer. Om den nuvarande situationen i USA smittar av sig på Sverige så kommer eböckerna inom några år stå för 3-5 procent av den svenska bokförsäljningen – jämfört med bara någon ynka promille idag. Om tio år kanske eböckerna står för 10-15%. Men det är, i likhet med allt annat som rör digital utveckling, svårt att sia om.

Jag har tidigare skrivit om de fyra avgörande faktorerna för att eboksmarknaden ska kunna växa:
* bra och billiga läsplattor med 3G-uppkoppling
* stort utbud av eböcker
* lättillgänglighet, dvs nätbutiker och betalningsrutiner måste förbättras
* lockande pris på eböcker

Alla bokförlag är överens om tre av dessa saker. Men det är inte alla förlag som vill ha låga ebokspriser. Eftersom ekonomi kring eböcker är ett så pass nytt område vill jag här bara visa vad eböcker bör kosta, om man ser det ur några olika perspektiv.

Några inledande siffror

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg om förlagsekonomi och när jag nu vill exemplifiera priset på en ebok så hämtar jag uppgifterna från det inlägget. Alla siffror är förstås ungefärliga, men sammantaget ger de ändå en god bild.

Låt oss ta ett exempel. En normal roman i tryckt, inbundet format har försäljningspriset (f-priset) 140 kr från förlaget, vilket ger ett riktpris på över 300 kr ute i bokhandeln, men det priset tas nästan aldrig ut. Istället hamnar det på kanske 219 kr i vanlig bokhandel och ned till 179 kr hos nätbokhandlarna och varuhusen.

För att jämförelsen här nedan ska bli korrekt så utgår vi ifrån nätbokhandelspriset, eftersom de flesta eböcker troligen kommer att säljas via just nätbokhandlare. (Även om t ex Billingska bokhandeln i Höör visar att det går att sälja över disk också.)

Som jag visade i min uträkning för ett år sedan så fördelas de 179 kronorna för denna tryckta bok på följande sätt: författaren 32 kr, förlaget 84 kr, återförsäljaren 51 kr (24 kr i rabatter och 27 kr i påslag) och moms 12 kr. Bokmomsen för tryckta böcker är 6%.

Boken i mitt exempel är tryckt i 3 000 ex. Förlagets 84 kronor fördelar sig på följande poster: medarbetarlöner/frilansare 21 kr, tryckeriet 18 kr, distribution 6 kr, PR/marknadsföring 14 kr och kvarvarande till förlaget 25 kr. Detta förutsatt att hela upplagan säljs slut – annars minskar förstås både förlagets och författarens vinst.

Ebok istället för tryckt bok

Först räknar vi på en ytterlighetssituation. Vi struntar i att göra en tryckt bok och satsar istället helt och hållet på en ebok. Vi budgeterar att sälja eboken 3 000 gånger, dvs lika många köpare som för den tryckta boken.

Vad gäller förlagets kostnader så försvinner tryckerikostnaden och distributionen. Däremot tillkommer en kostnad på 1 500–3 000 kr för framtagandet av ett eboksdokument – låt oss säga att det blir 1 kr/ex. De 21 kronorna för medarbetarlöner/frilansare minskar med 5 kr, eftersom bokens layoutarbete förenklas, både invändigt och vad gäller omslaget. (I alla nedanstående exempel bortser jag från kostnaden för recensionsexemplar, eftersom dessa förmodligen kommer att levereras som fria eböcker.)

Förlaget behöver alltså få 16+14+25+1=56 kr för att få motsvarande vinst som på en tryckt bok.

Istället för 51 kr till återförsäljaren så blir det för en ebok i den här prisklassen totalt sett ca 25-30 kr i återförsäljarledet, beroende på hur högt ebokspriset blir. Det går självklart att beräkna värdet exakt, men låt oss för enkelhets skull säga i snitt 28 kr. Detta inkluderar en avgift till eboksföretaget Elib som sköter hela den digitala distributionen av eboken. Att återförsäljarens del sjunker så kraftigt beror förstås på att återförsäljaren inte behöver bekosta någon fysisk distribution, lagerhållning eller logistik.

Vi får nu följande uträkning: författaren 32 kr, förlaget 56 kr, återförsäljaren (inkl Elib) 28 kr och moms 29 kr. Att momsen blir så hög beror på att momsen för digitala böcker är 25%.

Totalpriset för en ebok blir då 145 kronor. Jämfört med 179 kronor för en tryckt bok. Hade det varit vanlig bokmoms på 6% så hade ebokens pris hamnat på 123 kronor istället.

Att ge ut en bok både som ebok och i tryckt utgåva

Den förra uträkningen bygger helt på att vi inte producerar några tryckta böcker. Den mest troliga situationen de närmaste åren är dock att det blir en blandutgivning, där vi parallellt ger ut tryckta exemplar och en eboksversion.

Vi fortsätter att utgå ifrån att boken endast kommer köpas vid totalt 3 000 tillfällen, men den här gången räknar vi med att sälja 1 500 tryckta exemplar och att eboken köps 1 500 gånger. Nu gäller det att skapa lika stor vinst åt författaren och förlaget som vid de två ytterligheterna ”endast tryckta böcker” och ”endast eböcker”. Utpriset för den tryckta boken ska vara detsamma, dvs 179 kr. Men hur mycket måste eboken kosta för att inte vinsten ska minska?

Att trycka en bok i 1 500 ex istället för det dubbla är ingen särskilt lönsam affär. Tryckpriset/ex ökar från 18 till 23 kr. Hade vi tryckt färre så hade tryckpriset/ex skjutit ännu mer i höjden.

Här är en totallista på den ekonomiska fördelningen för boken (inkl eboksutgåvan). Observera än en gång att siffrorna bara är ungefärliga – i mitt gamla inlägg ser du hur jag kommit fram till dem.
* medarbetarlöner/frilansare 58 000
* tryckeri 35 000
* distribution 9 000
* ebokskonvertering 3 000
* PR/marknadsföring 42 000
* återförsäljaren, tryckta böcker (inkl rabatter) 77 000
* återförsäljaren, eböcker (inkl Elib) 42 000
* författaren 96 000
* förlaget 75 000
* moms, tryckta böcker 18 000
* moms, eböcker [denna siffra vet vi inte förrän vi satt ebokspriset]

Totalt blir det 455 000 kr. Denna siffra saknar momsen för eböckerna, men den lägger vi lätt på efteråt.

179*1500 + X*1500 = 455000

Priset (X) på en ebok före moms blir 124 kr. Inklusive moms blir det 155 kr. I exemplet säljer vi 1 500 tryckta böcker och 1 500 eböcker och vill bibehålla vinsten för förlaget/författaren.

En mer trolig situation just nu är kanske att man trycker 2 500 böcker och säljer eboksversionen 500 gånger. Vad händer med utpriset för en ebok i det fallet, om man använder sig av motsvarande uträkning som ovan? Jo, det blir nästan exakt samma resultat, 154 kr.

Hur kan det komma sig? Jo, det beror på att förändringarna i tryckpriset tas ut av en ökad andel till återförsäljaren. Ännu mer bevis för detta får vi i följande exempel.

I en framtid kanske vi bara trycker 500 ex, samtidigt som vi säljer eboksutgåvan 2 500 gånger. Med samma uträkning som tidigare blir utpriset för eboken återigen 154 kr.

Vad får en ebok maximalt kosta?

En tryckt bok som kostar 179 kr hos en nätbokhandlare behöver kosta ca 155 kr som ebok för att författare och förlag ska få lika stor vinst som om man bara sålde tryckta böcker. Man bör alltså ha ett utpris för eboken som är ca 15-20% lägre än den tryckta utgåvan. Detta under förutsättning att man inte tror att totalförsäljningen kommer öka tack vare eboksutgåvan.

Med en sådan prisnivå behöver man inte vara rädd för att man ska konkurrera ut sina tryckta böcker och därigenom gå med lägre vinst. Priset är framtaget så att vinsten ligger kvar på samma nivå.

Piratförlagets strategi

På Piratförlaget räknar vi med att läsplattor och eböcker kommer göra att den totala försäljningen av böcker ökar. Därför får våra nya eböcker utpriser som ligger mellan 110 och 140 kronor. När läsplattorna får 3G-uppkoppling så kommer impulsköpen att öka – om bara priset samtidigt är det rätta. Vi vet ännu inte vad som är tillräckligt lågt pris för impulsköp, vi kan bara utgå ifrån vad vi själva som konsumenter skulle känna vara skäligt.

När eboksförsäljningen ökar kommer vi att testa priselasticiteten i högre grad, för att på så sätt hitta den optimala prissättningsnivån. Om vi t ex skulle kunna dubbla försäljningen genom att sänka utpriset 20 kr, så finns det ju ingen anledning att hålla kvar ett för högt pris. Men ännu är marknaden för liten för att tester med priselasticitet ska kunna ge några tydliga resultat. Vi har tidigare testat att ha utpriser på runt hundralappen, men någon mätbar skillnad mot dagsläget har vi inte märkt. Vi ligger dock fortfarande under de flesta andra förlag i utpriser för nyutkomna böcker.

Aktiv prissättning

Något av det viktigaste i vår prissättningsmodell är att ha en aktiv prissättning, dvs att priset förändras med tiden. En ebok ska enligt Piratförlagets modell aldrig behöva vara många gånger dyrare än den billigaste tryckta utgåvan av boken. 6-12 månader efter att en ebok utkommit så sänker vi därför vanligtvis priset till ett utpris på runt 50 kr. Det sammanfaller då ungefär i tiden med att pocketutgåvan utkommer. Runt 90% av vårt totala eboksutbud har just nu priser på 40-50 kr.

Slutsatser

Den dag vi går över till att inte alls trycka böcker utan bara sälja dem som eböcker, så kommer priserna att sjunka endast marginellt jämfört med vad eböcker bör kosta idag. Åtminstone i detta exempel där totala antalet köpare av en ny boktitel beräknas vara 3 000.

I en blandutgivning med både tryckta exemplar och en eboksutgåva spelar fördelningen mellan dessa ingen roll. Vinsten/priset blir detsamma.

Förlagen kan inte hävda att nya kostnader tillkommer för eböcker i så hög grad att de ska ha samma priser som tryckta böcker. Istället bör eboken vara minst 15-20% billigare än nätbokhandelspriset för den tryckta boken.

Om förlaget är av uppfattningen att eboken får den totala bokmarknaden att växa så får gärna ebokspriset vara 20-40% lägre än nätbokhandelspriset för den tryckta boken. En sådan prissättning kan i så fall bli en självuppfyllande profetia.

Med priselasticitet kan man testa sig fram till vad som är lagom prissättning.

Man måste rent pedagogiskt kunna förklara för kunden varför en ebok har ett visst pris. Om man vill ta ut t ex 170 kr för en ebok och den samtidigt finns som en pocket för en tredjedel av priset, ja då får man tänka ut en bra förklaring. Det är nog inte så lätt. (Och ja, du kommer att hitta 2-3 titlar hos Piratförlaget som fortfarande kostar runt en hundring, trots att de har kommit i pocket under sommaren. Prissänkning är på gång inom kort.)

Om du är förlagsperson, fundera på vad du själv skulle tänka dig att som privatperson betala för en ebok. Det är ett bra riktmärke för vad en ebok bör kosta. Om du inte själv kan tänka dig att betala 170 kr för en ebok, så ska du heller inte sätta sådana priser.

Om den höga momsen (25%) på digitala böcker skulle sänkas till normal bokmoms (6%) så skulle förstås eböcker bli ännu mer attraktiva.

En sista sak

Ingenting av det jag säger här kommer gälla om några år. Då kommer bokförlagen att räkna ut ebokspriserna på ett helt annat sätt. Och det kan mycket väl vara Apple, Amazon eller Google som styr över situationen även i Sverige. Vi vet inte. Självklart kommer den svenska bokbranschen kämpa för att råda över sin egen marknad. Men vi får helt enkelt se hur det blir.

Idag den 13 augusti utkommer SSWC-boken 2010. Längre ned i denna bloggpost finns info om hur du beställer boken. Du har också möjlighet att fritt ladda ned eboksversionen av boken, både som epub-fil och som pdf.

Jag har tidigare skrivit om arbetet med boken här på bloggen och även gästbloggat hos Hej Litteraturen! På SSWC-sidan här på bloggen kan man läsa uppmaningen som gick ut till skribenterna i början av juli.

Bokens baksidestext:

I samband med Sweden Social Web Camp på Tjärö i Blekinge skärgård 13–15 augusti 2010 utkommer denna bok, med bidrag av många av lägrets deltagare. I en av texterna skriver Joakim Jardenberg om Rafaels fresk ”Skolan i Aten”:

”Färdigställd 1511 illustrerar den konstnärens bild av det gamla Grekland. Tolkningar gör gällande att snart sagt alla stora filosofer och tänkare från antiken är representerade, men klart är att det är Platon och Aristoteles som vandrar fram i centrum. De två vännerna diskuterar ivrigt och Platon pekar mot skyn medan Aristoteles håller sig på jorden. Deras diskussion följs av en aktivt lyssnande samling, men runt dem kokar det av aktivitet. Det lämnas inte utrymme för någon tvekan om att de är en del av ett sammanhang.

Målningen representerar för mig en tydlig bild av det som vi idag kallar sociala medier. Konversationer, i stort och smått. Samarbeten, bubblor, en helhet som är större än varje individ. Inte ett centrum utan flera centra. Överallt händer det saker, här kokar det. Ibland lättsamt och tillbakalutat, men oftare framåtlutat och deltagande.”

Detta skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av SSWC-boken 2010. Texterna, varav många redan är publicerade på olika bloggar, är som ögonblicksbilder av konversationer – svar på redan ställda frågor, och uttalanden som väntar på reaktion. Och de utgör en del av det mångskiftande samtal på webben som faktiskt för oss människor framåt. Samlade i ett gemensamt flöde blir varje ord och tanke en del av vår utveckling.

Ebok:

Adam Gardefjord – @gardefjord på Twitter – har lagt ned ett stort arbete på att överföra SSWC-boken till ett epub-format som fungerar i många olika slags läsare – även i t ex iPhone och iPad. Med tanke på bokens tjocklek (knappt 600 sidor i pappersboken) så har det nog smugit sig in en del fel eller formateringsmissar – vi ber i så fall om ursäkt för detta och ska försöka lägga upp korrigerade versioner av boken här framöver.

Ladda ned SSWCboken.epub – ca 8 MB (om filen skulle råka byta ändelse till .zip så kan du enkelt döpa om den med ändelsen .epub)

Om du vill veta hur du ska få in epub-filen i din läsare, så kan du få många tips via Elibs blogg eller via deras FAQ.

Pdf:

Ladda ned sswcboken2010.pdf – ca 6,5 MB (högerklicka på länken och tryck på ”Spara som…”) UPPDATERING: Det är problem med att läsa pdf-dokumentet på iPad, men jag ska försöka fixa det snarast.

Beställa pappersboken:

Gå till beställningssida för boken. Pris 125 kr/st. Frakt 19 kr tillkommer (och ev exp.avgift). Boken innehåller drygt 180 texter och är på 591 sidor.

Om du köper en bok som är tryckt på papper får du betala 6% i moms. Exakt samma bok fast i eboksform har 25% moms.

Om du köper en ljudbok med ett antal skivor i en ask, då får du betala 6% moms. Men om du köper ljudboken genom att ladda ned den är momsen plötsligt 25%.

Den digitala bokmomsen är absurd. Nu är det dags att sänka den. En bok är en bok är en bok.

I slutet på 2009 provade vi på Piratförlaget att sälja en ebok med 6% moms – och bad sedan Skatteverket om förhandsbesked huruvida vi hade gjort rätt. I juni 2010 avgjordes ärendet: vi hade gjort fel. En ebok ska enligt Skatteverket ha 25% moms, eftersom den inte är en fysisk vara utan istället en nättjänst.

Bortsett från att denna gränsdragning är absurd så kommer den snart innebära att Skatteverket inte får in några momspengar alls när det gäller digitala böcker. Förr eller senare kommer nämligen något företag att börja sälja svenska eböcker och nedladdningsbara ljudböcker från en plats utanför Sverige och kan därmed konkurrera ut de svenska återförsäljarna som är tvungna att lägga på 25% moms. Det sker förresten redan nu när de gäller de svenska eböcker som säljs via iPhone – där betalar kunden ingen moms alls på eböckerna eftersom köpet går via USA.

Den digitala bokmarknaden är ännu bara i sin linda. Låt oss få ordning på de grundläggande sakerna innan marknaden fullständigt exploderar. Sänk den digitala bokmomsen från 25% till 6%!

Jag har nu även startat en Facebookgrupp - gå gärna med i den! På alla sätt måste vi få politikerna att förstå hur viktig den här sänkningen är. Svenska Förläggareföreningen jobbar hårt i frågan – men jag tror att vi ännu mer kan öka kännedomen om dessa absurda momsnivåer.

1995 startade jag eget bokförlag. Egentligen pluggade jag marknadsföring på Ekonomihögskolan i Lund, men av olika skäl satt jag plötsligt där med ett eget enmansförlag. På hösten samma år gav jag ut Skånska Deckarsällskapets antologi ”Skånska sillamord” och följde upp den året därpå med ”Skånska gåsamord”.

Att publicera en utländsk bok på svenska var därför något helt nytt för mig när jag började undersöka möjligheterna att få ge ut romanen ”The Liar” av Stephen Fry. Som tur var fick jag goda råd från bl a lundaförläggaren Jonas Ellerström, som på den tiden fungerade lite som kollegial mentor åt mig.

Boken hade på engelska kommit ut redan i början på 90-talet, men det här var i Internets barndom och enda skälet till att jag kände till den var för att min gode vän Lars Jannedal, begagnad bokhandlare på Ystads Antikvariat, hade råkat läsa om den i något engelskt magasin. Jag som älskade Stephen Fry som skådis i bl a Jeeves & Wooster anade att det här var något för mig.

Mycket riktigt. ”The Liar” var en fantastisk roman. Under kort tid läste jag den sju gånger. Den är så oerhört rolig och smart och sinnrikt konstruerad. Den har sedan dess funnits på min topp-fem-lista över favoritböcker. Och banne mig om den faktiskt inte ligger etta på listan.

På våren 1996 kom jag i kontakt med Stephen Frys litterära agent och hennes underagent för Skandinavien. 11 april 1996 skrevs kontraktet under av Stephen Fry.

Jag hade som sagt aldrig jobbat med översatt litteratur tidigare och att hitta en översättare kunde bli ett problem. Men jag kände en översättare som borde vara perfekt för jobbet. Hans-Uno Bengtsson, fysikdocenten och universalgeniet, som så tragiskt gick bort för tre år sedan. Jag hade lärt känna Hans-Uno tack vare vårt gemensamma intresse för Sherlock Holmes. Och Hans-Uno hade tidigare översatt böcker som borde varit omöjliga att överföra till svenska. Stephen Frys användning av engelska språket krävde därför någon av Hans-Unos kaliber. Glädjande nog tackade Hans-Uno ja till uppdraget – han hade läst boken flera år tidigare och gillat den. Sådana hinder som att t ex göra en längre parafras på Charles Dickens speciella språk (det behövdes i ett av bokens kapitel) var inga problem för Hans-Uno – han råkade nämligen kunna citera fritt ur de svenska originalöversättningarna av Dickens verk.

Jag planerade att ge ut boken den 1 april 1997 – den skulle ju trots allt heta ”Lögnaren”. Flera recensenter påpekade även detta faktum när boken väl kom ut. Och Hans-Uno fick väldigt mycket beröm för sin översättning. Boken fick över huvud taget ett väldigt gott bemötande – i såväl storstadspress, som i radio och i landsortspress, studenttidningar etc. Totalt ett fyrtiotal recensioner. Jag fick därmed en väldigt skev bild av hur mycket (dvs hur lite) utländska romaner egentligen blir recenserade…

Jag visste väldigt lite om förlagsbranschen vid den här tidpunkten. Hade det varit idag hade jag aldrig kommit på idén att be Stephen Fry om ett specialskrivet förord till den svenska utgåvan av boken. Åtminstone hade jag inte skrivit nedanstående brev. Inte på det här sättet i alla fall. Så snälla, ha överseende med mig i min yngre upplaga, denne entusiastiske och putslustige 25-åring.

Det bör tilläggas att Stephen Fry och jag vid olika tidpunkter tillhört samma Sherlock Holmes-sällskap, The Sherlock Holmes Society of London, något som jag passade på att utnyttja genom att krydda brevet med Holmes-citat. De märkliga ord på fyra bokstäver som återfinns inom parentes här och där är i den holmesianska världen vedertagna förkortningar för olika Sherlock Holmes-berättelser.

Här är mitt brev till Stephen Fry, daterat den 12 augusti 1996:

Dear Mr Fry,

Some weeks ago I received the signed ‘Memorandum of Agreement’ concerning the Swedish edition of The Liar. (Quite an expensive way of collecting autographs…) It will be a pleasure publishing it. Hans-Uno Bengtsson is right now translating it, not an easy task I guess, but he is certainly the right man for the job. Besides his being an excellent translator, which is more of a hobby to him, he is a well-known university physics teacher who demonstrates physical laws by e.g. lying on a bed of nails or walking on glowing coal. He is also one of the foremost Holmesians in Sweden, which was the reason I got acquainted with him a couple of years ago. (I am myself the Editor of the irregular and not-at-all-quarterly Swedish Holmesian newsletter Watson.) By the way, is it just a coincidence that ‘The Adventure of the Laughing Jarvey’ begins at page 221 (!) in the paperback edition of Paperweight that I own? Could it really be a coincidence? ”Curious, Mr. Baynes, very curious. I should say almost unique.” (Wist)

However, that Holmesian business wasn’t really my errand. My mission was instead to ask you – most kindly – if you are interested in writing a special preface for the Swedish edition of The Liar. It may be short (but: ”To a great mind, nothing is little” (Sign)) or it may be longer. It may be about your own personal relation to Sweden or it may not. To the question you may answer ”I am a busy man” (Cree) or, Heaven forbid, ”I don’t like it” (Chas), but of course I hope that you will burst out in a ”Splendid!” (SixN) or something in that line. (If your answer is ”But why Turkish?” (Lady), either you are stark staring mad or a squint-eyed searching for a suitable quotation from the Canon.) (Speaking of that, all these parentheses make me squint-eyed…)

And, I forgot to say, I will pay you for writing such a preface! (Of course I will – I just wanted to add the information in a glamorous way.) Please, tell me how much you want and I will take care of that part of the deal. (But be reasonable in your request – otherwise I will mis-spell your name on the front of the book!)

The Liar will in Swedish translation be Lögnaren and the book will be published on April 1, 1997. The date is of course deliberately chosen and the marketing of the book will be surrounded with lies and mendacity – all to make the subject more attractive to media. My publishing company will go in for the book with much effort and try to make it a success in Sweden, as I have understood it did in England. One great thing would be if you had any possibility to come to Sweden in late April or early May, for a few days of interviews and talks. That would certainly boost the marketing. There is also an important book fair in Gothenburg October 30 to November 2, 1997, which I would like to invite you to. As I have understood, the Swedish publishing company Forum will publish The Hippopotamus also sometime during 1997, so I guess that there will be quite an interest in Stephen Fry.

Suzanne Palme, the literary agent, told me about you being writing a third novel at present. That sounds very interesting. When is it supposed to be published in England?

Just curious: to how many languages has The Liar been translated so far?

No further questions. The game is afoot!

Your most humble Holmesian servant (and publisher),

Mattias Boström

Det blev aldrig något Sverigebesök för Stephen Fry. Jag tjatade ganska mycket och hade även långa telefonsamtal med hans syster/manager. Men filmprojekt och mycket annat kom emellan. Däremot tog jag över kontraktet på ”The Hippopotamus” från Forum och gav ut den som ”Flodhästen” (även den i Hans-Unos översättning). Och jag fick från Suzanne Palme höra att Stephen Fry hade gillat mitt brev och omnämnt mig som ”a good egg”.

Hur blev det då med förordet till Lögnaren? Jodå, den 6 december 1996 ringde Stephen Fry till mitt kontor för att kolla vad jag hade för faxnummer. Johan, som jobbade hos mig ett tag, var den som svarade, eftersom jag själv satt upptagen i telefon. Jag kan fortfarande reta mig på att jag inte fick prata med Stephen Fry. Grrr. Men faxet kom:

Dear Mattias Boström–

Forgive me for taking so long to send you this little introduction for Swedish readers of The Liar. I am so pleased you are publishing the novel, and am thrilled to hear from Ania Corless at David Higham that you have decided you would like to publish Making History too.

How splendid too to be addressing a Swedish Holmesian — I was myself a member of the Sherlock Holmes Society of London as a boy and still manage to read the stories at least once a year.

[sedan följer själva förordet - som handlar om engelska privatskolor, cricket och annat som enligt Fry torde vara obegripligt för svenska läsare]

I hope this is the kind of thing you were after. If I can make the Gothenburg fair next year I will. I may be in Scandinavia some time in 97 to publicise a film about Oscar Wilde I made earlier this year.

All the best,

Stephen Fry

Jag är fortfarande oerhört stolt över att Stephen Fry skrev förordet och att jag fick ge ut boken på svenska. Senare samma år gav jag ut ”Popcorn” av Ben Elton och året därpå kunde jag komplettera med ”Skottpengar” av Hugh Laurie. Nästan hela Black Adder-gänget samlade på mitt lilla förlag! Ben Eltons bok blev en succé och Hugh Lauries bok blev en flopp – inte för att den var dålig, men för att jag gjorde alla tänkbara fel vid lanseringen av den. Men det är en annan historia.

Idag är Stephen Fry världsberömd tv-personlighet – och hyfsat världsberömd som skådespelare – samt dessutom en av världens mest berömda twittrare. Ben Elton har skrivit en lång rad succéromaner och musikaler – och nu ska min kompis Helen ge ut honom på sitt nystartade förlag Basil! Och Hugh Laurie är inte längre bara Hugh Laurie, utan superduperkänd som Dr House.

Och hela detta blogginlägg bara för att kanal 9 idag premiärvisade tv-serien Kingdom, med Stephen Fry i huvudrollen – och när jag skrev om det på Facebook så inspirerade mina Facebookvänner Pia och Peter mig till att skriva mer om min egen relation till Stephen Frys författarskap. Och inte ett enda ord av ovanstående var lögn.

Jo, förresten det fanns en lögn. Men det visste jag inte då. När jag skrev till Stephen Fry att Hans-Uno var igång med att översätta boken så var det inte helt sant. Jag trodde visserligen att Hans-Uno höll på hela hösten med översättningen, för det var det han sa till mig. I december, någon vecka efter överenskommen deadline, fick jag också mycket riktigt den briljanta översättningen. Men långt senare berättade Hans-Uno för mig att han hade tagit till sig bokens titel extra mycket. I själva verket hade han översatt boken i expresstempo på bara några veckor, strax före deadline. Med ett briljant resultat. Man kan inte annat än älska en sådan man. Jag saknar verkligen Hans-Uno.

Jag befinner mig på konferensen Moving Images i Malmö och har tidigare under förmiddagen pratat om realtidsutvecklingen i bokbranschen. Jag gav smakprov på några idéer jag hade – och det finns fördjupat i mitt förra blogginlägg.

Direkt efter mitt snack drogs det igång en workshop där publiken under tjugo minuter fick spåna fram ännu fler idéer. Och med tanke på hur mycket smart folk det finns i den här publiken här känns detta väldigt spännande. Idéerna skrevs sedan upp på gigantiska pappersark i salen. Kvickt var jag sedan framme vid arken och fotograferade av rubbet.

Jag har nu bläddrat igenom de nästan hundra grupparbetesidéerna i kamerarullen på min iPhone och fångat upp många tankar som jag tänker ta med mig hem och jobba vidare med.

Här är bara ett axplock av publikens idéer, både om realtid och närliggande områden:

• Flera hade tankar om själva skrivprocessen. Finns det någon författare som skulle kunna tänka sig att skriva i realtid? T ex via Etherpad, där texten syns i samma stund som den skrivs. Går det att få en transparent skaparprocess, där läsaren får ännu större inblick i hur en bok växer fram? Läsaren kan redan i författarens skaparprocess bli delaktig och även få bidra med idéer.
• Ett Spotify för böcker (Bookify!) med bra delningsfunktioner och boktipsmöjligheter.
• Skapa hyperlänkar i digitala böcker till populärkulturella referenser, t ex musik, men även länka till Google Maps för att se platserna i boken.
• Vid läsning av en ebok kan du markera ett textstycke och dela med dig av detta citat via t ex Facebook.
• Faktaböcker med länkning till annan referenslitteratur kring begrepp och problemlösningar – möjlighet att ta del av andras erfarenheter med chat direkt inne i texten.
• Kan man i eboken lägga till ett kommentatorsspår från författaren (som på dvd-filmer)?

Det kom fram mängder av intressanta tankar. Plus att det gav en inblick i vad som just nu engagerar människor vad gäller utvecklingen av bokbranschen. Det här ska bli intressant att i lugn och ro gå igenom. Om jag förstod det rätt kommer Moving Images-arrangörerna även att lägga upp alla idéerna på sin sajt i efterhand.

Tack till alla i publiken som på detta sätt hjälper bokbranschen att utvecklas!

När Anders Mildner bad mig prata om realtidsutvecklingen i bokbranschen på konferensen Moving Images, så tackade jag förstås ja direkt. Anders är en av mina idoler inom sociala medier-världen och skriver om de nya kommunikationssätten och medierna på ett sådant sätt att jag alltid får en smärre aha-upplevelse när jag läser hans texter.

Jag var alltså mäkta stolt att bli tillfrågad. Det var först lite senare som jag insåg vad jag gett mig in på. Jag har pratat ganska mycket om bokbranschens utveckling det senaste året, speciellt vad gäller digitalisering och eböcker. Och inte minst har jag varit flitig inom olika sociala medier-sammanhang. Men realtidsutvecklingen i bokbranschen, den hade jag nog inte riktigt  funderat på. Kanske för att den är så ickeexisterande på den nuvarande bokmarknaden.

Jag började fundera på hur mycket realtid det egentligen går att stoppa in i bokbranschen. Och det var vid en första anblick inte särskilt mycket. Vilket oroade mig – jag hade ju ändå tackat ja till att prata inspirerande om ämnet.

Att skriva en bok innebär oftast en ensamtillvaro. Det krävs koncentration och utestängande av omvärlden – och är därmed svårt att koppla ihop med någon sorts kommunikation i sociala medier. Det finns i och för sig vissa författare som klarar av att hantera båda saker, och ibland samtidigt, men det beror mer på hur man är som person än det beror på själva sociala medierna. Den normala skrivprocessen rubbas inte så lätt av att realtidsutvecklingen går framåt.

Även att läsa en bok innebär en ensamtillvaro. Det är svårt att få flera personer att exakt samtidigt läsa samma bok och att göra det i samma bladvändartakt. Så realtid är inte alls lika applicerbart här som i andra underhållningssammanhang. Att se en film kan du göra tillsammans med andra nätvänner - och samtidigt förfäras eller skratta, t ex via Facebook och Twitter. Musik delar man numera lätt via Spotify. Visst kan jag även dela med mig av boktips, men det är skillnad på något som går att ta till sig på 3-4 minuter och något som tar många timmar att bara komma in i.

I normalfallen är det svårt att få in realtidsbegreppet i skrivandet och läsandet. Vad återstår? Jo, samtalet om böcker. Boktipsandet, recenserandet, möten mellan författare och läsare. Kan vi jobba med realtid där?

Bokbranschen borde t ex köra allt fler livesändningar på nätet från sina författarkvällar. Och genom Bambuser är det kanske inte ens nödvändigt att ha en närvarande publik – åhörarna som ställer frågor gör det istället via den inbyggda chatten i Bambuser.

Det lilla jag sett från presentationen av nya iPhone 4 visar att bildtelefonen nu slår igenom på bred front. Vi har visserligen haft Skype-samtal i flera år, men kvaliteten i iPhones videochattar verkar vara riktigt vass, plus att dess dubbelriktade kameror är som gjord för bildsamtal. Även detta borde vi kunna få in i mötet mellan författare och läsare. Speciellt med tanke på hur bokcirkelrörelsen växer i Sverige. Att erbjuda samtalsmöjligheter med författare blir så mycket enklare.

Ovanstående är ganska simpla saker. Jag kände dock på mig att Anders Mildner ville ha ut lite mer av min presentation. Något som är snäppet smartare. Okej, jag gör ett försök.

Går det att använda realtid för att affärsutveckla och tjäna pengar på det? Inom läromedelsbranschen kan det vara en väldigt viktig väg. Kan man köpa studielitteratur som abonnemangstjänst och inkludera lärarsupport i det? Finns det i så fall andra facklitterära genrer där motsvarande går att tillämpa? Är du beredd att betala mer för en bok om trädgårdsskötsel om du vet att det ingår ”support” – att du kan ta med dig din iPhone-kamera ut till trädgårdslandet och genom videochatten få tips i realtid av en expert? Boken blir i så fall en del av ett större, kombinerat tjänsteerbjudande.

Det skönlitterära författandet är som tidigare nämnt ett ensamjobb. Men kommer det ändå att dyka upp en typ av författare som drar ordentlig nytta av realtidswebben? T ex följetongsskribenter som arbetar in läsarnas idéer och önskemål i den fortlöpande historien. Följetonger av långkörartypen som läsaren prenumererar på och där ett nytt avsnitt skickas till läsplattan varje vecka och där man har en sajt för interaktionen med läsarna. Jag skrev för ett tag sedan ett blogginlägg om hur sådana följetonger skulle kunna fungera.

Och så kom jag till slut att tänka på ett sätt att göra även romaner till något rejält realtidskopplat. Jag nämnde tidigare att litteraturen – i motsats till andra underhållningsformer – är något som man konsumerar ensam. Det är först efter själva läsandet som vi samtalar med andra människor om innehållet i boken. Men ofta sker denna konversation i ganska svepande drag och handlar inte så mycket om specifika detaljer i boken.

När boken blir digital och hamnar i läsplattor öppnar sig möjligheterna att göra läsandet till en delad realtidsupplevelse. Trots att själva läsandet inte sker samtidigt.

Tänk dig att du i eboken kan placera en gilla-symbol var som helst på sidorna, det är bara att trycka med fingret på skärmen. Och om du vill lägga till en snabb kommentar så kan du lika lätt göra det. Inga konstigheter, för det ska inte störa läsningen för mycket. Det ska vara lika enkelt som att sätta ett utropstecken i marginalen. Efter avslutad läsning kan du lätt gå tillbaka till dina favoritställen och bläddra mellan dem.

Om du trycker på Facebook-alternativet på skärmen får du se vilka ställen i boken som dina vänner har gillat. Det kanske är samma som du – eller så är det helt andra saker. Om de har lämnat en kommentar så kan du lätt kommentera den kommentaren. Även om själva läsningen inte sker samtidigt kan ni ha en diskussion om en upplevelse som ni båda delat. Om det så har gått flera år emellan era båda läsningar. Realtid som egentligen är så långt från realtid man kan komma.

Om det bland kommentarerna dyker upp en spoiler alert måste du förstås bekräfta en extra gång för att öppna en sådan textruta. Ingen vill få spänningen förstörd under pågående läsning, men det kan vara intressant att diskutera saker i efterhand. Och självklart väljer man oftast att stänga av alla symboler och kommentarer under första läsningen av boken. Det är kanske först efter avslutad läsning – eller efter avslutat kapitel – som man bläddrar tillbaka och kollar vad kompisarna tyckte.

Är det ingen av dina Facebookvänner som har läst just den här boken? Eller vill du bara helt enkelt se fler reaktioner på boken? Prova i så fall att koppla på kommentarerna från ALLA (personer du inte känner) som har läst och placerat gilla-symboler eller kommentarer i texten.

Det kan förstås bli helt fullklottrat, men med lämpliga urvalsalternativ kan du välja att se vad som lämnats av personer i en viss ålder, man eller kvinna, från olika geografiska områden eller vad det nu kan vara.

Ur litteraturvetenskaplig synvinkel skulle det vara ett väldigt fascinerande sätt att studera läsvanor. Och självfallet är det även ett oerhört intressant instrument för förlag, författare och andra intressenter. Förutom att det förstås är ett kul sätt att dela bokupplevelser med ens vänner.

Plötsligt blir boken – in i minsta detalj – en upplevelse som vi kan dela på samma sätt som när vi facebookar eller twittrar om ett tv-program som flera ser samtidigt.

Det här tyckte jag var en ganska smart idé. Och unik. Tills jag senare samma dag fick en länk till nystartade ReadCloud. De är inne på ett liknande spår. Vilket dock gör att jag kan konstatera: realtidsutvecklingen har kommit till bokbranschen. Inte för att stanna, utan för att ständigt röra sig framåt.

Den som skickar in ett manus till ett bokförlag bör alltid bifoga ett följebrev.

Alltför ofta får vi på Piratförlaget in manus som helt saknar följebrev eller som bara har en bifogad lapp med kontaktuppgifter. Risken finns då att vi, åtminstone inledningsvis, bedömer manuset på fel sätt. Det är ofta svårt att få grepp om en text när man inte har den minsta aning om vad den i stora drag handlar om.

Vad ska man då skriva i sitt följebrev? Jo, lite kort om sig själv, varför man skriver och varför man har skrivit just det här manuset. Många av de debutanter vi har antagit de senaste åren har stuckit ut på ett eller annat sätt redan i följebrevet. Hur man skriver detta är förstås väldigt personligt – det finns tyvärr ingen färdig mall att utgå ifrån.

Och så ska man förstås presentera boken, vilket förmodligen är det svåraste av allt. Jag har sett rekommendationer om att man inte bör berätta om handlingen – att låta boken tala för sig själv. Det är det dummaste jag har hört. Här har man tvärtom ett gyllene tillfälle att fånga förlagets intresse och detta funkar sällan genom att att vara hemlighetsfull. Låtsas istället att du skriver en baksidestext för boken. Sälj in den hos oss! Om inte författaren lätt kan sälja in historien hos förläggaren, hur ska då förläggaren lyckas sälja in den hos resten av förlaget (säljarna, PR-personerna etc) – och hur ska vi då lyckas sälja in den hos återförsäljarna som i sin tur ska sälja den till läsarna? Som författare måste man få fram vad som är unikt med just den här boken.

Jag vet att det är supersvårt att få till baksidestexter ibland, men den som skickar in sitt manus till oss och som har lyckats få till en bra presentation av sig själv och en lockande text om boken – den författaren har genast skapat intresse hos förlaget. Med tanke på att vi får in uppemot tusen manus om året gäller det verkligen att ta alla chanser som ges att rikta uppmärksamheten just mot ens eget manus.

Ibland är följebreven oerhört snyggt formgivna, med foto på författaren och klatschiga rubriker. Det är i och för sig trevligt, men tänk på att det vi bedömer är texten, inte formen.

Var dig själv och försök att framstå som den författare du vill vara. Var proffsig! Låt bli att tala om att din familj och dina vänner absolut tyckte att du skulle skicka in ditt manus till ett förlag – just det är ingen värdemätare som vi lägger någon vikt vid. Över huvud taget behöver vi inte veta vad dina närmaste läsare har sagt om manuset – de flesta följebrev vi får innehåller nämligen sådana formuleringar, oavsett kvaliteten på manuset, och de rekommendationerna blir därmed mycket lite värda.

Och slutligen, skicka inte med något CV som inkluderar vartenda sommarjobb som du haft sedan du gick i åttan!

Förr eller senare kommer eboken att slå igenom på bred front. Det räcker att vi kikar på USA för att se vartåt det barkar – där har försäljningen av eböcker redan passerat ljudboksförsäljningen i andel av bokmarknaden. Här i Sverige saknar vi fortfarande några pusselbitar, av vilka jag anser att 3G-uppkoppling i läsplattan är den allra viktigaste. När vi väl har sådan uppkoppling kan läsaren ytterst bekvämt köpa eböcker, förutsatt att återförsäljarnas butiker är smidigt upplagda och ebokspriserna är de rätta. Vi behöver även mer tilltalande läsplattor, men den utvecklingen går oerhört snabbt för tillfället och vi kommer få allt vi önskar inom något års tid.

När vi om några år väl har nått en eboksmarknad som står för kanske uppemot 10% av den totala svenska bokförsäljningen så kommer den förstås att utgöra en allt viktigare del av bokförlagens ekonomi. Vad vi då kommer få uppleva är en förändring i försäljningsmetoderna. Till gagn både för förlag och läsare.

Ett sätt att styra försäljningen är att laborera med priset. Traditionellt sett har bokförlagens prissättning utgått ifrån f-priset (dvs priset till återförsäljaren) minus rabatter. Några snabbt fixade, tillfälliga prisändringar har varit svåra att göra, eftersom det i slutändan varit bokhandlarna som har satt priset. Planerade prisnedsättningskampanjer har funkat, men innebär ofta en hel del planering.

När försäljningen sker på nätet eller direkt in i läsplattorna får topplistorna stor betydelse. De är skyltfönster och det som redan säljer mycket kommer sälja mer. Självklart vill varje förlag få in sina böcker på topplistan. Och när väl ens böcker på topplistan börjar dala så vill man förstås istället hålla dem kvar på listan.

Eftersom eböckernas prissättning i de flesta fall inte är kopplat till bokens f-pris kommer förlagen att kunna höja och sänka priser lite som de vill, utan att behöva blanda in någon annan part. Slutpriset till kund kommer automatiskt att beräknas och uppdateras i nätbutiken. Förlaget kan på det sättet ändra priset varje dag om de så vill.

Låt oss säga att ett förlag vill få upp en viss ebok på topplistan. Genom att tillfälligt sänka priset med 50% eller kanske ända upp till 75% kommer försäljningen att öka. Det förutsätter förstås att det redan är en efterfrågad ebok eller åtminstone finns en potentiell efterfrågan (och det finns förstås andra faktorer som avgör en varas priselasticitet). Dessutom måste läsarna få veta att prissänkningen ägt rum, vilket kräver att förlaget agerar smart i sociala medier. Är det tillfälliga erbjudandet bara tillräckligt lockande kommer eboken förmodligen snabbt att ta sig upp på topplistan. Och i det läget är det dags att sätta tillbaka priset till det ordinarie. Nu har boken hamnat i skyltfönstret.

Hur länge prisnedsättningen ska hålla på kan antingen definieras från början (t ex en 48-timmarskampanj) eller vara obestämt. Bäst är dock att ha en väl avgränsad kampanjperiod, eftersom kunden förmodligen har lättare att acceptera det än att priset utan förvarning återgår till ordinarie nivå.

Visserligen säljer förlaget en hel mängd böcker till ett underpris under lågpriskampanjen, men vinsten i att få upp boken på topplistan kan visa sig vara mycket större.

Som läsare är det förstås svårt att hålla koll på exakt vilka böcker som just för tillfället har ett toknedsatt pris. Det skapar behov för en nättjänst som förser kunden med den informationen. Ifall inte nätbokhandlarna själva ordnar med detta så kommer någon annan att skapa en prisjämförelsesajt, låt oss kalla den för dagensbokfynd.se, som dagligen kontrollerar vilka priser hos nätbokhandlarna som har ändrats mest sedan dagen innan. En topplista visar på det sättet vilka böcker som utgör dagens bokfynd.

Förlagen tjänar på det och prismedvetna läsare likaså. De förlag som inte använder sig av dylika metoder för att nå topplistan kommer inte ha en chans mot de förlag som dagligen ser över och justerar sina priser.

Jag har sammanställt min allra första Spotifylista. Det var riktigt kul. Och oj vad det var musikaliskt vidgande och bildande för mig.

Jag har en ganska bred musiksmak – men utnyttjar det sällan. När jag ställs inför det enorma utbudet på Spotify så slutar det ändå med att jag lyssnar på ungefär samma artister som jag alltid brukar göra. Visserligen i vitt skilda genrer, alltifrån Sigge Fürst till Ziggy Stardust. Men jag behöver utmaningar för att vidga mina vyer.

Att skapa en tematisk Spotifylista är just en sådan utmaning som passar mig. Och skulle jag nu ändå göra min första lista så ville jag förstås att den skulle handla om böcker. Låtar om böcker, författare, läsning. Låtar som jag gillade sedan tidigare eller som jag lätt kunde fatta tycke för. Låtar som tillsammans kunde funka ihop på en lista, även om de sinsemellan var olika.

Jag kom på rak arm bara på tre låtar som passade in. The Book of Love, som visserligen inte är direkt litterär men som ändå har något bokigt i titeln. Jimmy Durantes gamla sång om första gången han läste en bok. Och så Wuthering Heights med Kate Bush, som jag minns från min ungdom – men då fattade jag aldrig vad den handlade om, kanske för att det inte är helt lätt att urskilja vad Kate B egentligen sjunger på alla ställen.

Tre låtar blir inte mycket till lista, så då började jag Spotify-söka på nyckelord som book, literature, library, reading etc. Och genom att googla hittade jag tips om andra låtar med litterär koppling. Jag valde ut sådana jag gillade eller som talade till mig på något sätt. Jag skulle inte vilja påstå att Bomani ”D’mite” Armahs låt Read A Book är en favorit, men jag tyckte att den var kul att plocka med som en kontrast till de mer snälla valen.

Det intressanta är att jag plötsligt hittade artister som jag kunde tänka mig att lyssna mer på. Jag hade aldrig hört talas om The Houghton Weavers, kanske för att brittisk folk music aldrig varit någon grej för mig. Ändå sitter jag just nu och lyssnar på annat ur deras repertoar. Detta tack vare att jag blev så förtjust i Joyce The Librarian, en söt och lite sorglig sång om kärlek och innestängda känslor.

Och så upptäckte jag Moxy Früvous, ett kanadensiskt folkpopband med politisk satir som sitt speciella kännemärke. Kan tänka mig att lyssna mer på dem. Jag lär säkert även återkomma till Ben Rudnick & Friends, även om deras musik egentligen mest är tänkt som barn- och familjevänliga låtar. Och även om jag inte är något countryfan kan jag inte låta bli att gilla Tom T Hall – och detta tack vare den milt absurda historien i Tulsa Telephone Book. Han är bra på att berätta sådana här historier har jag förstått.

Så här ser listan ”Böckernas musik” ut – och på Spotify hittar du listan här:

Monica Zetterlund – I Could Write A Book
Paul McCartney – Paperback Writer – Live at CitiField, NYC – Digital Audio
Jimmy Durante – The Day I Read A Book
Ben Rudnick and Friends – Reading A Book
Bomani ”D’mite” Armah – Read A Book
Tom T. Hall – Tulsa Telephone Book
Moxy Fruvous – My Baby Loves A Bunch Of Authors
The Rattlesnakes – Hound of the Baskervilles
Kate Bush – Wuthering Heights
Soundtrack/Cast Album – Brush Up Your Shakespeare
Dire Straits – Romeo And Juliet
The Monotones – The Book Of Love
The Houghton Weavers – Joyce The Librarian

Jag hittade egentligen fler låtar, men just de här tyckte jag passade ihop och kunde utgöra en logisk kedja från att skriva böcker, via att läsa dem, till en avdelning med några specifika böcker och författare. Och slutligen att arbeta med böcker i massor. Extra glad är jag förstås att jag lyckades klämma in Sherlock Holmes på ett hörn.

Direkt efter att jag hade sammanställt listan tipsade jag om den på Twitter – och fick snabbt tips om ytterligare låtar som jag kunde infoga på den. Så jag skapade låtlistan ”Böckernas musik 2 – under byggnation”, där jag samlar på mig fler låtar tills jag känner mig redo att göra en färdig lista av dem. Den första listan med sina 13 låtar känns på något sätt färdigställd.

Jag är redan sugen på att skapa nya listor. Och gärna tematiska, för att tvinga mig själv att gå utanför mina tidigare gränser.

Länk till ”Böckernas musik”
Länk till ”Böckernas musik 2 – under byggnation”