Det var inte meningen att jag – efter mitt annandagsgig – skulle köra stand up igen förrän på Kafé Klavér 14 januari. Men under torsdagseftermiddagen fick jag ett erbjudande från BigBenStandUp att hoppa in samma kväll – och jag tackade ja. Dels för att jag behöver alla gig och all erfarenhet jag kan få, dels för att jag ville testa lite nya idéer jag hade.
De där nya idéerna hade inget med mitt material att göra. Nej, det handlade om min nervositet, eller rättare sagt avsaknad av densamma. När jag uppträdde på Big Ben på annandagen lyckades jag aldrig bli särskilt nervös – och när jag inte blir det så får jag aldrig den där tillströmningen av adrenalin, det där som gör att jag blir alldeles varm inom mig. Och utan nervositeten är det mycket svårare att njuta av stunden på scenen och publikens reaktioner. Lyckligtvis fick jag genom detta extragig ett tillfälle att testa olika sätt att skapa mer nervositet.
Genom Facebook och Twitter fick jag timmarna före giget en hel del tips på hur jag skulle bli mer nervös. Väl på plats började jag intala mig själv att jag var nervös, en sorts självsuggestion (hatten av för gamle herr Coué!). Vankade av och an, drack mycket vatten, satte mig ner och trummade mig frenetiskt på knäna, blundade och lutade mig tillbaka för att lugna ned mig själv. Allt för att jag skulle invagga mig själv i en falsk nervositet. Och det funkade! Jag skulle uppträda som första komiker efter pausen och hade rejält dallrande nerver strax innan jag gick upp. Dessutom hade jag fått tipset av en kompis att försöka iträda mig en scenpersonlighet redan innan jag går upp – om det så bara är att rycka sig själv i tröjan eller något liknande, men något som jag kan göra varje gång för att förvandlas. Å andra sidan kanske inte hela ritualen som Stefan Holm tar sig igenom innan han ska hoppa högt.
Publiken i torsdags var en riktigt partypublik – det gick knappt att få tyst på dem. Många av de andra komikerna lockade publiken till stora skratt, inte minst när det gällde de mer ekivoka skämten. För egen del har jag nästan inga sådana skämt i mitt material, inte särskilt explicit i alla fall, utan jag är mer av en mjukiskomiker. Efter förra gången på Big Ben var jag lite mer förberedd på vad som väntade mig och kunde därför njuta mycket mer av publikens skratt denna gång. Jag fick skratt på alla mina skämt, i vissa fall mer och i andra fall mindre. Inga jättegarv och inga spontanapplåder, men publiken verkade ha roligt åt mig. Och jag känner att materialet håller. Jag är helt nöjd med att detta är min nivå just nu. Jag känner mig oerhört privilegierad som har fått en sådan fin start i stand up-världen, att jag blivit så hjärtligt mottagen av klubbvärdar och av andra komiker, och att jag redan nu lyckats få så många inbokade gig under våren. Det är svårt att vara ny – speciellt för en person som jag som inte direkt är någon vän av uttrycket ”det får ta sin tid”.
Jag försöker lära av andra komiker. Scennärvaro, energi, tajming, säkerhet – allt det där är saker som jag behöver jobba på. En del av det kommer att komma automatiskt ju fler gig jag genomför, andra saker måste jag finslipa på annat sätt.
Materialet som jag körde på Big Ben i torsdags var samma som jag hade kört där på annandagen, plus att jag hade lagt till en extra one-liner som funkade okej. Så den one-linern får vara kvar tills vidare. Jag kommer nog att köra denna stand up-rutin ett antal gånger till under våren på olika klubbar. Kanske med lite småändringar, men på det stora hela är jag nöjd med skämten. De stämmer väl överens med min scenpersonlighet som smart geek.
Nu gäller det att börja skriva nya skämt, gärna inom andra ämnen än de skämt jag redan har. Nästa gång jag kör på Big Ben (kanske i slutet av januari) skulle jag vilja köra helt nytt material. Om inte annat så för att jag kommer behöva samla på mig hela 20 minuter material till mitt uppträdande på Club Jambalaya på O’Learys i Gamla stan den 18 februari.
Se även min lista över ställen där jag kör stand up. Under de närmaste veckorna kommer jag komplettera med en hel del ytterligare gig, inte minst alla de uppträdanden jag kommer få under våren på Komikazes olika scener (i och med att jag kommer tillhöra stand up-gänget Komikazepiloterna).
Från Holmes till Sherlock är en populärhistorisk berättelse om de män och kvinnor som skapade succén Sherlock Holmes - och höll framgången vid liv i över 125 år.
Boken utkommer på