Idag har man, på engelska WP i alla fall, dels de som kastar in yviga och överdrivna textsjok om i stort sett vad som helst, som klipper och klistrar från kvällstidningar och ledarsidor och lyfter bort korrekta påståenden när de står i vägen för deras egna breda penslar och som staplar upp massor av citat för att stödja sina egna politiska uppfattningar. Å andra sidan har du en del som är kunniga (men som kanske ändå är väldigt inkörda på en position: vetenskapsmän är ofta envisa och snarstuckna) och som vill att precis allting ska ha en citering, ett belägg från en ”god källa”. De här senare personerna kan vara kunniga, men de är ofta helt ointresserade av att åstadkomma en läsbar och engagerande artikel – de slår med förkärlek ner på alla som försöker *sammanfatta* innebörden av tjugo olika belägg eller fackmässiga tolkningssteg med egna, övervägda formuleringar – och ropar ”Men så, exakt så, står det inte i någon av de bästa bvöckerna, dumhuvud!”, och klumpar ihop dem med de rena agendaskribenterna.

Det kanske är frånvaron av en folkbildningstradition i USA som spelar in här, amerikanska akademiker (även om enwp är världsomfattande är flertalet aktiva redigerare britter eller nordamerikaner) har relativt sällan sysslat med populärvetenskap och har man en avancerad examen i ett ämne är man nog väldigt benägen att fjädra sig med den. Resultatet blir i alla fall artiklar som är nästan oläsliga och där den som inte är fackman inte kan urskilja vad som är viktigt – eller tillförlitligt.

Jag redigerar ibland en del på engelska WP, mera sällan på svenska, men undviker ämnen som är tydligt kontroversiella. De senaste två åren är det tydligt på engelska WP att en ”hyperdeletionistisk” riktniing har stärkt sina positioner, de är aggressiva och doktrionära och har en stark ställning som moderatorer och admins (som alltså kan fälla avgöranden i bråk mellan medlemmar). De ser WP:s regler om verifierbarhet och klamp mot syntetiserande utdagor som en lagbok och hävdar att precis alla påståenden som inte har en citering från en eller flera ”goda källor” ska lyftas bort direkt, även om påståendet är helt okontroversiellt och troligen riktigt. Det där är en modell som är lånad från fysiken, där i princip alla påståenden och slutledningar forskaren gör ska vara explicita. I de flesta icke-naturvetenskaper är det ju inte så, det finns massor av påståenden som behöver göras inom en artikel om t ex historia som kan vara omöjliga att hitta ett skrivet belägg för i just den formen, därför att de är så självklara. Försök hitta ett belägg för att ”de flesta européer använder, när de skriver för hand, en enklare form av bokstäverna gemena a och g och avledda former av dessa än vad som används i tryck”! Eller för att ”det körs mycket få ånglok i reguiljär linjetrafik (alltså inte museibanor) på järnvägarna i västvärlden numera”. Resultatet är naturligtvis att folk sticker, det är ingen som vill lägga tid på att åstadkomma en läsbar och insatt text om t ex Dante eller Kalmarunionen om det sen kliver in nån snarstucken klåpare och raderar hälften, förvandlar texten till en oläslig och poänglös soppa och kryddar det med några hånfulla rader till dig om ”original research” eller ”så står det inte i mina böcker”.

Magnus: Du pekar på väldigt viktiga saker och jag kan inte annat än hålla med om faran i referenser till osakliga eller starkt färgade källor. I sådana fall är det väldigt viktigt att även lyfta fram citat från personer med motsatta åsikter, för att visa att det finns en kontrovers i ämnet. Sanningen i vissa ämnen är nästan omöjlig att få objektiv, så då får man lämna åt läsaren att bedöma olika källors pålitlighet. Wikipedia bör på det sättet vara objektivt redovisande snarare än ett uppslagsverk med någon sorts hundraprocentig sanning.
I just kontroversiella ämnen räcker det ju inte heller att kolla ”visa historisk”, som du mycket riktigt påpekar. Men det som jag vill få fram är att läsning av Wikipedia kräver oändligt mycket mer källkritiskt tänkande än att bara läsa en text och ta den för sanning. ”Visa historik” är en funktion som bör användas lite oftare än vad många läsare gör.