Gjorde ett blogginlägg om nytt Norstedts ägande i Elib igår kväll. Saker börjar ta form känns det som.

http://contextelebooks.blogspot.com

Den skärv som förlagen delar med sig av idag är inte alls så liten som många verkar tro. Ser man till de omkostnader som finns vid utgivningen av en bok så ger förlagen idag ut mängder av förlustprojekt och de är fullt medvetna om detta. Dvs förlustprojekt för förlagen – författarna är alltid skyddade med en garantisumma. Men förlagen gör det ändå i syfte att bygga upp författarskap och därmed i framtiden kunna få tillbaka sina satsade pengar. Och när man väl når fram till det läget – dvs en storsäljande författare – då kan det mycket väl hända att förlaget åtminstone tjänar lika mycket som författaren (en vinst som fortfarande ska täcka alla fasta omkostnader förstås). Men varför skulle de inte få göra det? De har ju varit med och gjort satsningen – och ärligt talat har författaren själv skrivit på kontraktet och godkänt fördelningen. Jag är själv mest förtjust i Piratförlagets betalningsmodell (fifty-fifty), men ett schysst royaltyförfarande kan också funka bra.

Om man däremot ser till den skärv får av bokens totala kostnad ute i bokhandeln, ja då förstår jag att man som författare kan ställa sig lite undrande. Men mellanhänder är ju inte mellanhänder om inte de får betalt. Och förlaget/författaren kan själva välja att inte sälja boken via bokhandeln. Då kommer den förstås att bli billigare. Men tyvärr kommer den få svårare att nå ut. Så varje mellanhand erbjuder någon sorts service och det måste man betala för.

Om författarna vill ha bättre betalt än idag så kommer det att bli problem. Möjligtvis kommer ersättningsandelen av totala priset att öka, men i och med att priserna kommer sjunka i den digitala utvecklingens namn så kommer slutsumman förmodligen att bli lite grand densamma. Såvida man inte kan öka antalet sålda ex. Men då måste man ju nå igenom bruset. Genom marknadsföring – och den kan man göra själv om man tycker att man är bra på det och man har tid, eller genom ett förlag/motsvarande som då vill ha betalt för den tjänsten.

Hur vi än förändrar situationen så kommer det även i framtiden finnas behov av någon sorts mellanhänder och medproducenter. Och även om nätet öppnar för en mängd gratisjobbande frivilligarbetare så funkar det bara till en viss gräns – det kommer att finnas för många som behöver deras tjänster.

Bara ett förtydligande vad gäller upphovsrätt och CC. Upphovsrätten överlåts sällan till förlag, den stannar hos upphovsmannen. Däremot kommer författare och förlag överens om att förlaget ska ha utgivningsrätten till ett verk.

Vi är helt överens om att det är ljudböckerna som kommer att ta fart först. Och jag är övertygad om att det kommer att ge både novellen och följetängen ett rejält uppsving. Precis som på Charles Dickens tid. På ett sätt är det en renässans för den litteraturformen. CD:s berättelser publicerades först i tidningen och blev sedan bok. Dessutom kommer Iphone att vara en dominerande spelare på den marknaden. Det är den redan idag. Det är välrdens mest spridda e-boksläsare/lyssnare.

Vad gäller förlagens roll tror jag de kommer att minska i inflytande. Vi rör oss snabbt mot ett postdigitalt samhälle där det uppstår ett överflöd av kulturyttringar. Det gemensamma för dessa kulturyttringar är att de flyter sömlöst mellan digitalt och analogt. Så en av grundstenarna kommer att bli olika typer av fungerande urvalsinstrument. Det enda urvalsinstrumentet som finns idag (i princip) för böcker är förlagens utgivning. Den situationen kommer att förändras snabbt och ganska radikalt.

Sedan är jag fullt medveten om att förlagsverksamhet går ut på att tjäna pengar. Och att ni inte byter affärsmodell eller utgivningspolicy utan tron på att det nya genererar pengar.

Men, och det är viktigt, jag tror att författarna vill ha mycket bättre betalt för sitt arbete i framtiden än den skärv förlagen delar med sig av idag. Mellanhänderna kommer att i stor utsträckning försvinna. Och därmed ökar författarens intäkter. Och idag behöver ingen skicka ett kuvert med *posten* med ett manus till ett förlag med förhoppningen att bli publicerad.

Publicering sker med en knapptryckning hemma på datorn. Marknadsföringen kostar tid, men inte speciellt mycket pengar. Och relationen mellan författaren och dennes läsare kan utvecklas och fördjupas på många sätt. Det är i sanning en spännande tid vi lever i. Och författarrollen kommer att förändras så mycket att frågan är om vi inte måste hitta ett nytt begrepp inom kort för dem som väljer att publicera själva via Internet.

Till sist om CC och amerikanerna. Det pågår en livlig debatt kring dessa frågor förstås. Men oftast förknippad med upphovsrättsindustri och svansen av advokater.

CC är en modifierad upphovsrätt som ger upphovspersonen rättigheterna. De överlåts alltså inte till t.ex ett förlag. CC finns i en mängd kombinationer. Och Google själva (Nicklas Lindblad på Foresseminarium i somras) tror att majoriteten av all kulturproduktion kommer att ske under CC inom 10 år. Kombinerat med fullt utbyggda serviceplatser för t.ex. författare så blir dagens förlag med sin struktur till stora delar överflödiga.

Tack igen för dina intressanta kommentarer!